Det finns för närvarande ingen enhetlig lagstiftning eller strategi för flygbranschen på nordisk nivå. Det formella transportsamarbetet på ministernivå upphörde 2005 när Nordiska ministerrådet för transport (MR-Transport) upplöstes som en del av en bredare reform. Istället har ett flertal nordiska initiativ och samarbeten kring flyget, som NEA och NISA, uppstått tillsammans med nationella strategier och målsättningar för ett hållbart flyg, inklusive ett fokus på elektriskt flyg. Vi går igenom några av de viktigaste initiativen här nedan. En mer fullödig analys finns i ett antal rapporter från projektet 'Electric Aviation and the effects on the Nordic Region'. (Cavicchia et al., 2024; Löfving et al., 2023; Wendt-Lucas, 2023)
Danmark
Den danska regeringen presenterade sin plan 'Grönt flyg för alla' i september 2022, med målsättningen att alla inrikesflyg ska vara gröna senast 2030 (Transportministeriet et al., 2022). Initiativet består bland annat av subventionerade flyg och fokuserar främst på hållbart flygbränsle (SAF). I Danmark kommer SAF framför allt att komma från jordbruksbiomassa och avfall. I närliggande länder som Sverige och Finland är det vanligare med biomassa från skogen. Man räknar med att en övergång till SAF innebär att det inhemska flyget blir 100 % grönt till 2030. Dessutom innefattar de långsiktiga målen införandet av elektriskt flyg efter 2030.
Finland
Finlands flygstrategi tar upp elektriskt flyg som en del av sin 12-årsplan (2021–2032) för att uppnå koldioxidneutralitet 2030. Regeringen ser det elektriska flyget som en viktig lösning för att både minska utsläppen och förbättra inrikesflyget. Därför investerar Finland i forskning och innovation som rör elektriska bränslen och samarbetar med ICAO och EASA för att utveckla standarder för el- och hybridflyg. Dessutom utvecklas regleringarna av elektriskt flyg ständigt med tanke på säkerhetsfrågor som risken för batteribränder och underhåll av flygfält under vintern..
Island
Islands flygpolicy presenterades 2020 och lägger starkt fokus på att minska miljöpåverkan och underlätta övergången till elektriskt flyg. I linje med detta etablerade det isländska parlamentet 2021 en arbetsgrupp för att utveckla en strategi för användningen av miljövänliga energikällor till inrikesflyget senast 2030, och fokus låg på elektricitet. I likhet med övriga nordiska länder förväntar man sig att de elektriska flygplanens huvudsakliga potential ligger i att ta hand om korta inrikesrutter och öka antalet flygningar samtidigt som man minskar både utsläpp och driftskostnader (Stjórnarráð Íslands Innviðaráðuneytið, 2022). Man poängterar också behovet av en förbättrad infrastruktur, som ökad eltillförsel till flygplatser på landsbygden, för att målen ska uppnås. Island planerar att 20 % av inrikesflygen ska använda förnybar energi, inklusive elektricitet, år 2030 och siktar på att alla inrikesflyg ska drivas av förnybar energi till år 2040. Dessutom vill Island bli en testplats för el- och hybridflyg senast 2026.
Norge
Norge går i bräschen för det elektriska flyget i Norden. Ett nationellt program som utvecklades 2020 sätter upp mål för införandet av ett kommersiellt elektriskt flyg med stöd av den norska regeringen samt partner som Widerøe, SAS och Zero Emission Resource Organisation (Avinor, 2020). Några av de viktigaste målsättningarna är att ta de första elektriska inrikesflygen i drift senast 2030 och att uppnå ett helt elektrifierat inrikesflyg år 2040. Detta skulle minska utsläppen med 80 % jämfört med 2020.