(Foto: Gina Janosch / Pixabay)

Viktiga utmaningar och hur de kan hanteras

I det här avsnittet går vi igenom de viktigaste utmaningarna som identifierades under vår workshop och utforskar möjliga strategier för att ta itu med dem. För varje nivå utforskar vi lösningar som kan bidra till utvecklingen av en policy som kan vägleda det elektriska flygets framtid.

Strategisk nivå

Det finns stora politiska utmaningar när det gäller införandet av elektriska flyg. Även om det är avgörande att de nordiska länderna har tydliga visioner är det inte tillräckligt för att uppnå målen om de inte backas upp av konkreta åtgärder och tydlig politik. Det här är några av utmaningarna:

Brist på politiskt engagemang leder till ett otillräckligt internationellt samarbete.
Finansieringsproblem som inte blivit lösta. Det finns en tydlig brist på politisk uppmärksamhet kring finansieringsproblem, vilket skapar ett stort hinder för införandet av elektriska flyg.
Brist på erkännande av flygfartens avgörande roll för avlägsna samhällen på EU-nivå. Konceptet ”flygskam” har blivit välkänt, särskilt som EU alltmer fokuserar på att minska flygfarten till förmån för transport via väg och järnväg. Den positioneringen är en del av ett bredare politiskt klimat där kritiken mot flygfarten ökar av miljöskäl. Det försätter de nordiska länderna i en svår position eftersom vi är mer beroende av flyget än andra länder i Europa.

Okoordinerat tillvägagångssätt bland de nordiska länderna när det gäller att framföra starka argument för det elektriska flyget.
Brist på tydliga riktlinjer från EU. Sådana behövs för att stötta utvecklingen och införandet av elektriskt flyg.

Vad kan göras?

Experterna som deltog i vår workshop noterade att en enhetlig nordisk strategi och en åtgärdsplan för elektrisk flygfart är ett viktigt första steg. En sådan strategi skulle vara avgörande för att harmonisera det elektriska flygets regleringar samt den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Dessutom skulle det spela en avgörande roll i att koordinera tilldelningen av nationell finansiering för ett utsläppsfritt flyg, samtidigt som det skulle ge incitament och uppmuntra samarbete mellan de inblandade parterna för att komma till rätta med finansieringsproblem.

Vem bör agera:
Nationella myndigheter och EU

Lagstiftande nivå

Brist på gemensamma standarder för flygplatsernas infrastruktur. Sådana standarder behövs för att underlätta för internationella anslutningar och teknisk innovation inom den elektriska flygfarten. Frånvaron av dem riskerar att fördröja införandet av tekniken.
Regleringen av luftfarten måste vara mer flexibel i sin anpassning till nya tekniker. De nuvarande nationella och europeiska regleringarna av luftfarten är ofta för stelbenta för att kunna tillgodogöra sig ny teknik. Även om det till stor del beror på legitima säkerhetsåtgärder för införandet och användningen av framtidens teknik så kan det hindra branschens allmänna utveckling. Det europeiska trycket på att förbjuda inrikesflyg hotar att ytterligare sinka branschens framsteg. Om sådana regler införs för tidigt, innan ersättningstekniken har mognat och blivit pålitlig, får det negativa effekter på de befintliga transportnätverken – särskilt i områden som ligger avsides.

Vad kan göras?

När en enhetlig nordisk strategi för elektriskt flyg har implementerats kan ett gemensamt ramverk för harmoniserade standarder etableras i regionen. Det kan öka effektiviteten hos internationella elektriska flyganslutningar. Dessutom kan flexibla regleringar av flygfarten främja de tekniska framstegen inom elektriskt flyg.

Vem bör agera:
Nordiska regeringar i samarbete med varandra

Miljömässig nivå

Brist på kunskap och forskning om livscykelanalys. Det finns begränsad kunskap och forskning om de elektriska flygplanens livscykelanalyser (LCA). Att förstå sådana flygplans fullständiga miljöpåverkan, från produktion till avyttrande, är avgörande för att kunna utvärdera deras hållbarhet, särskilt när det gäller batteriproduktion. Det är också nödvändigt att jämföra det elektriska flygets miljöpåverkan med andra typer av transport, särskilt i förhållande till den mineralutvinning som krävs för att producera batterier. Detta måste göras för att garantera att övergången till elektriskt flyg inte ökar miljöförstöringen oavsiktligt på grund av en ökad efterfrågan på gruvdrift och resursutvinning.

Vad kan göras?

Myndigheter och akademiska institutioner måste skapa forskningsprogram som fokuserar på att utföra heltäckande livscykelanalyser för att avgöra de elektriska flygplanens verkliga miljömässiga avtryck. Dessutom är det viktigt att jämföra den elektriska flygfartens miljöpåverkan med andra typer av transport, särskilt när det gäller hur man utvinner resurser och avyttrar batterier.

Vem bör agera:
Nationella regeringar och forskningsinstitut

Ekonomisk och teknisk nivå

Lönsamhet. Det lär bli svårt att gå med vinst med små elektriska flygplan, särskilt i det tidiga skedet av införandet.
Biljettpriser. Höga priser, särskilt i det tidiga skedet, kan avskräcka potentiella kunder och hindra marknadens tillväxt. Dessutom råder det osäkerhet kring vem som kommer att tjäna på elektrisk flygfart i slutändan. Kommer tjänsten att bli prisvärd och tillgänglig för den breda massan, eller kommer den förbli begränsad till nischade marknader som turism eller affärsresor?
Utveckling av flexibel teknik. Frånvaron av standarder för den elektriska flygfartens energiintensitet utgör ett allvarligt hinder för teknisk utveckling. Dagens batteriteknik är också otillräcklig, vilket innebär att det krävs ytterligare utveckling för att möta det elektriska flygets behov.

Vad kan göras?

För att ta itu med de här utmaningarna krävs en kombination av politiskt stöd, teknisk innovation och investeringar i forskning.

Lönsamhetsproblemet kan lösas genom en kombination av subventioner och ekonomiska incitament som kan minska de höga inledande kostnaderna och göra det elektriska flyget mer livskraftigt. Inledningsvis kan man generera intäkter och bevisa marknadens möjligheter genom att fokusera på korta rutter med hög efterfrågan som gör det möjligt att övervinna geografiska barriärer och som små elektriska flygplan kan ta över.

Ekonomiska incitament som minskar kostnaden för passagerarna kan lösa de potentiella problemen med biljettpriser och göra elektriska flyg mer attraktiva. Det kan också vara värt att testa olika biljettyper med olika priser för lokalbefolkning och turister och därigenom subventionera ”lokala biljetter”. Dessutom är det viktigt att ta med tidsaspekten i beräkningen. När produktionen skalas upp och konkurrensen ökar är det troligt att kostnaderna för att tillverka elektriska flygplan minskar, vilket i slutändan leder till lägre biljettpriser.

Slutligen är dagens begränsningar för batterier när det gäller energitäthet och laddningstider betydande hinder för ett bredare införande, så det krävs både offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling för att snabba på framstegen.

Vem bör agera:
Nationella myndigheter och etablerade branschaktörer