Go to content
Foto: Unsplash

Steg 1: Uppstart

Det börjar med människor! En grundläggande förutsättning för att lyckas med ditt projekt är att bilda en grupp som ansvarar för organisationens riktning, kontaktnät, administration och förvaltning. Centralt är att dokumentera processen, stegen och besluten, och att upprätta och bibehålla nätverk av människor som bidrar på olika sätt – oavsett om projektet är i stads- eller landsbygd. 
För stöd under uppstarten kan ni dra nytta av befintliga metoder och resurser:
Förutsättningarna för att starta upp ett lokalt ägt energiprojekt varierar beroende på var i landet man bor. Det kan vara värdefullt att kontakta kommunens eller regionens energi- eller miljöansvarig, såsom klimat- eller miljöstrateg, för att få en översikt av aktuella projekt och eventuella lokala eller regionala förhållanden att ta särskild hänsyn till. 
Näringslivsutvecklare i kommun eller region kan ge utökat kontaktnät samt insikter i etablering och finansiering.
Som inspiration finns en dansk guide för lokalt deltagande i den gröna omställningen, framtaget av intresseorganisationen Landdistrikternes fællesråd.
Mer aktuell information om lokalt ägd energi i Sverige och övriga Europa finns på intresseorganisationen Sveriges energigemenskapers hemsida.
I uppstartsfasen behöver gruppen besvara följande frågor:

Varför vill ni skapa ett lokalt energiprojekt? 

Exempel på motiv är:
  • Ett tekniskt intresse för hur energi genereras.
  • Bidra till en bättre värld med mindre klimatavtryck.
  • Driva ett gemensamt projekt.
  • Spara pengar och andra resurser.

Vilka ska vara med?

Bjud in brett och uppmuntra delaktighet, oavsett ekonomiskt kapital och tidigare kunskap. En inkluderande process är centralt för förankring lokalt. Det går till exempel att skicka ut en enkät till andra lokalboende för att kartlägga intresset för att äga energi lokalt och samtidigt bjuda in till informationsträff.  Kontakta nätägare och kommunen tidigt i processen. Det kan finnas aktörer med konkurrerande eller motstående intressen som kan skapa motsättningar lokalt. Att vara inbjudande och skapa en öppen dialog kan motverka det. 
Det behövs olika kompetenser för att lyckas med lokalt ägda energiprojekt, kring till exempel energi, energisystemet, finansiering, lagar och regler, och lokala förhållanden. Men också om kring hur goda möten hålls, och att dokumentera korrekt. Försök samla en grupp med flera av dessa kompetenser vid uppstart av projektet. Vid behov kan extern kompetens vara ett alternativ, till exempel från energikonsulter eller kommunala energirådgivare. De som arbetar med hållbarhetsfrågor i din kommun kan hänvisa till rätt specialiserad kunskap inom teknik och lagstiftning. Behoven kan identifieras efter hand, och vilka kompetenser som är relevant kan skifta i projektets olika faser. 
Det finns flera handböcker och hjälpmaterial om hur man skapar delaktighet, inkludering, transparens och hur makt och jämlikhet kan hanteras (Slätmo et al. 2020; Hela Sverige ska Leva, 2024; MUCF, 2021). Se till exempel Mötesmetoder hos Hela Sverige Ska Leva och Demokratihandboken på MUCF’s hemsida.

Vilka energibehov finns här?

Gör en behovsanalys för att förstå ert energibehov. Ni kan få stöd i detta arbete av exempelvis offentliga eller privata energirådgivare, energikonsulter eller civilsamhällesorganisationer. Här kan det vara på plats att kontakta det regionala energikontoret. Hitta ditt kontor på Energikontorens hemsida.
För dig som önskar energieffektivisera ditt småhus kan Boverkets energiguide vara till hjälp.
Framtidskraft är ett digitalt verktyg framtaget av Coompanion Värmland med syfte att underlätta visionsarbetet, planerandet och skapandet av lokala demokratiska energigemen­skaper. Verktyget ger en översikt över hur lokal demokratiskt ägd energigemenskap kan se ut i stadsmiljö, villaområde eller på landsbygd genom olika energislag. Det hjälper även till att beräkna gemenskapens energiproduktion, energibalans och ungefärliga investerings­kostnader. Hur Framtidskraft fungerar visas i detta videoklipp.

Vilka effekter får det om vi etablerar lokalt ägd energi?

Gör en risk- och nyttoanalys för att identifiera och minimera riskerna. Definiera vilka styrkor, svagheter, möjligheter och risker som finns och använd dessa insikter som grund för era beslut. 
Effekter och nyttor beror på vilka mål projektet strävar efter. Här är det viktigt att identifiera inom vilket geografiskt område man vill verka, vilka som ska kunna ta del av nyttor och inom vilken tidsram projektet ska pågå. Lokalt ägandeskap kan innebära nyttor i form av mätbara resultat, men det kan också handla om sociala eller kulturella faktorer som kan vara svårare att mäta eller specificera, som exempelvis sammanhållning, gemenskap eller identitets­skapande. Detsamma gäller eventuella risker. Risk- och nyttoanalysen kan exempelvis ge vägledning kring var det är lämpligt att placera infrastruktur, hur bördor och nyttor fördelas i gruppen och vilka kompetenser som behövs. Här behövs en tydlig projektplan med målformulering som är proaktiv och som fokuserar på både processen och önskade resultat.
Hos Energiföretagen kan du gå en utbildning i riskhantering och hos Energiforsk kan du lära dig mer om risk- och tillförlitlighetsanalys.

Hur ska vi organisera oss? 

Välj organiseringsform utifrån gruppens intresse, behov och tillgång till kapital. De fallstudier som projektet studerat kan inspirera till att skapa en ekonomisk förening, ett aktiebolag, en andelsförening, en kooperation, eller att använda sin bostadsrättsförening för att äga energi lokalt. 
Energimarknadsinspektionen rekommenderar ekonomisk förening för att skapa en energigemenskap. 
Bolagsverket kan också bidra med information om olika bolags- och föreningsformer i Sverige.
Tänk på att regler, kapitalbehov och skattemässiga villkor är olika beroende på organisationsform.

Läs på och välj utifrån de motiv ni dokumenterat, vilka energibehov ni har, vilka effekter det får lokalt och de finansieringslösning som passar er bäst. 

Hur ska det finansieras – på kort och lång sikt? 

Sök medel till en förstudie. Dessa medel kan användas för att betala konsulter som ser över energi-, mark- och miljölagstiftning, lokala riktlinjer och behov av bygglov. Ni som driver organisationen gör det ideellt till en början, normalt sett.
För att få ansökan om förstudie beviljad kan en risk- och nyttoanalys som visar på ekonomisk nytta, tillika miljömässig och social påverkan vara till stor hjälp.
Finansiering kan komma från flera håll, och inte enbart med energifokus. Finansiering och extern investeringsvilja kan vara svårt vid lokala projekt. Det krävs ofta medfinansiering med eget kapital, och i vissa fall att en enskild person går in som borgenär. Inspiration till hur ett projekt kan finansieras finns på Mikrofondens hemsida.

Inspiration till hur ett projekt kan finansieras: 
  • Gröna obligationer för miljöprojekt. klimatkommunerna.se
  • Sveriges innovationsmyndighet Vinnova erbjuder finansiering. vinnova.se
  • LEADER-finansiering kan också vara ett alternativ om projektet bidrar till utveckling enligt leaderområdets utvecklingsstrategi. jordbruksverket.se 
  • En kooperation innebär att varje person som är med bidrar med en andel. coompanion.se
  • Crowd funding är ännu ett ovanligt sätt att finansiera projekt, men Energikontoret Syd nämner att exempel finns från andra länder som kan tillämpas i Sverige. Detta kan vara ett sätt att säkra startkapital från olika medlemmar, dels som köper andelar i föreningen, men också övriga medlemmar i ett samhälle. energikontorsyd.se
  • SEB Nordic Energy Fund riktar sig till småskalig infrastruktur för förnybar energi. sebgroup.com
  • Mikrofonden investerar i den sociala ekonomin med samhällsnytta i fokus. mikrofonden.se

Uppstart med Coompanion