De allt snabbare effekterna av klimatförändringarna, behovet av att anpassa sig till förändrade ekonomiska och politiska realiteter och den senaste energikrisen har gjort den gröna omställningen till något som de flesta nordiska medborgare anser vara nödvändig. Eftersom produktionen av förnybar energi till sin natur är mer decentraliserad än förbrukningen av fossila bränslen eller kärnkraftproduktion, har den en stor inverkan på landskap och markanvändning, vilket placerar de nordiska landsbygdsregionerna i täten för att uppnå den gröna omställningen. Det finns dock redan tecken på att omställningsprocessen kommer att behandla stads- och landsbygdsregioner olika och lämna regioner som redan är marginaliserade ännu mer på efterkälken. Nya opinionsundersökningar visar att människor som bor på landsbygden också känner av detta. Som ett resultat av detta är det svårt för oss att genomföra rättvisa gröna omställningar, vilket i sin tur äventyrar arbetet med att uppnå klimatmålen (t.ex. Rodríguez-Pose & Bartalucci 2023; Tapia et al. 2023; Ovaska & Vihinen 2020).
Hur kan vi säkerställa en mer rättvis grön omställning på landsbygden? Denna policy brief är baserad på fallstudier i projektet Just Green Transition in rural areas: local benefits from value creation, som undersökte vilken typ av fördelar som skulle uppstå genom åtgärder för grön omställning i den direkta påverkanszonen för nya energiprojekt. Fallstudierna genomfördes i tre nordiska länder och på sex platser: i Norra Österbotten och Norra Mellersta Finland som omfattade vindkraft och markanvändningsplanering; i Nord-Fron och Nord-Odal i Norge som omfattade både vindkraft och strategiskt hållbarhetsarbete; och i Skive och Bornholm i Danmark som omfattade en hybridmix av förnybara energikällor i samband med utveckling av en industripark.
Resultaten visar hur viktigt det är att ta hänsyn till lokala behov och framför allt att involvera samhället i planeringen och genomförandet av gröna energiomställningar redan från början. Om nya gröna energiprojekt alltid ägdes av lokala eller regionala kooperativ och producerade energi främst för lokal användning skulle det naturligtvis inte vara så svårt att få människor att känna ett ägarskap för dessa projekt. Detta är dock ofta inte ett realistiskt alternativ. Ett projekt som den kommunalt initierade gröna industriparken GreenLab i Skive, som sedan starten har blivit en typ av framstående exempel för liknande landsbygdsregioner att följa, är svårt att kopiera utan betydande offentliga investeringar. Finns det något sätt att skapa mer handlingsutrymme för lokala initiativ, även i kommuner utan betydande resurser?
Rekommendationerna i denna policy brief strävar efter att besvara denna fråga och lösa typiska problem kopplade till gröna energiprojekt samt att främja en känsla av rättvisa förankrad i lokala realiteter. Rekommendationerna föreslår:
att betona tidigt engagemang och transparent kommunikation, samt att endast främja realistiska visioner för att kartlägga alla möjliga effekter av ett nytt energiprojekt och göra engagemanget i lokalsamhällena mer genuint;
för kommuner att hjälpa till att upprätta gemensamma förhandlingsbord och främja informationsutbyte mellan offentliga aktörer som ett sätt att diversifiera kompensationssystem och pressa energibolagen för mer inkluderande tillvägagångssätt;
att hitta sätt att synliggöra även icke-monetära, icke-kvantifierbara fördelar med gröna omställningar, såsom socialt välbefinnande och kommunal attraktionskraft;
att upptäcka och utnyttja landsbygdskommunernas mindre storlek och utnyttja potentialen hos redan aktiva medborgarrörelser, möjliga småskaliga projekt och mer flexibla sätt att hantera offentliga angelägenheter.
Policy briefen avslutas med att konstatera att landsbygdsområdena i de nordiska länderna står inför flera parallella, sammanhängande omställningar och relaterade utmaningar: den gröna omställningen, den digitala omställningen och anpassningen till befolkningsminskning och brist på arbetskraft, för att nämna några. I denna situation är det viktigt att komma ihåg samarbete över sektorer och politiska gränser för att anpassa resurser och rikta in sig på hela spektrumet av aktörer och intressenter som påverkas av den gröna omställningen.
Slutligen måste vi se över vad rättvisa innebär i kontexten av den gröna omställningen på landsbygden. Endast vissa aspekter av detta beaktas i de nuvarande bestämmelserna och konsekvensbedömningsprocesserna. När vi accepterar detta och öppnar upp processerna kring nya energiprojekt kanske vi märker att huvudstadsregionerna bör komma ikapp landsbygdsregionerna, inte tvärtom.