Den svenska problem­bilden – vilka problem har lyfts fram i tidigare forskning och rapporter?

En breddning av målgrupperna för bogemenskaper skulle innebära inkludering av hushåll som i dag har svårigheter att ta sig in på bostads­marknaden både av ekonomiska och sociala skäl. Frågan är dock om dessa hushåll har ekonomi och kapacitet att ägna sig åt den tids- och arbetskrävande process det är att utveckla en bogemenskap. Om man å andra sidan väljer att skala ner kraven på engagemang från de boende finns risken att de mål­sätt­ningar som finns för bogemenskaper inte uppfylls.

Kommunerna uppfattas som den främsta möjliggöraren avseende såväl processtöd som marktillgång. Andra viktiga aktörer som nämns är fastighetsägare, arkitekter, intresse­organisationer och finansiärer. Vad som avgörs av vem i externa samarbeten får konsekvenser för bogemenskapens förutsättningar och därmed de boendes vardag.

När det gäller juridiska frågor så uppfattas bogemenskaper i svenska utredningar och rapporter som förhållandevis oproblematiskt. Huvudsakliga problem som lyfts fram är att kooperativ hyresrätt är en relativt okänd organisationsform, att juridiken och byggprocessen är svår att förstå, samt att formule­ringar i detaljplaner, markanvis­ningsavtal och exploateringsavtal ibland exkluderar bogemenskaper.