Här presenteras identifierade framtida forskningsområden kopplade till bogemenskaper.
Bogemenskaper för fler
För att öppna upp möjligheter att delta i bogemenskaper för bredare delar av befolkningen skulle följande studier kunna bidra:
Studier av de socioekonomiska profiler olika typer av bogemenskaper har i Sverige i dag, för att sedan därifrån kunna resonera på ett djupare plan kring vilka grupper som realistiskt skulle kunna inkluderas i de olika formerna, i vilken omfattning och på vilket sätt.
En bättre förståelse för motiv att delta i bogemenskaper och värderingar som baseras på den unikt svenska kontexten.
Undersökningar kring potential i delningsekonomi för att få ner månatliga kostnader genom boendeformen.
Samarbete med externa aktörer
För att få en bättre förståelse för dynamiken i bogemenskapers samarbete med externa aktörer vore det välkommet med mer kunskap på följande områden:
Befintliga samarbetsformer och bakomliggande motiv för kommuner och andra externa aktörer till att vara delaktiga i utvecklingen av bogemenskaper. När det gäller kommuner kan exempelvis mål relaterade till stadsbyggnad, social blandning och åtkomliga bostäder vara av intresse. Detta kan kopplas till bogemenskapers målsättningar för utbyte med andra aktörer och invånare i staden vilket kan ge nya lager till förståelsen för boendeformen.
Olika typer av kostnadsdämpande åtgärder, deras effektivitet och acceptansen för dessa ur stads- och samhällsbyggnadsperspektiv.
Hur externa samarbeten påverkar olika typer av bogemenskapers autonomi, deltagande demokrati samt interna och externa soliditet i nuvarande svenska kontext.
Erfarenheter från andra länder av hyreskooperativ. Då det svenska hyreskooperativa systemet bara använts i begränsad omfattning under 2000-talet är erfarenheter från andra länder som använder liknande system i större skala av värde. Här har de danska och tyska systemen stor relevans.
Förvaltningsfasen är mindre belyst i forskningen. Mer forskning om hur bogemenskaper överbryggar problem och överlever långsiktigt i samspel med externa aktörer vore därför av intresse.
Juridik
För att bogemenskaper ska kunna utvecklas till en säker och förutsebar boendeform över tid behövs grundforskning om upplåtelse- och ägandeformer som kombinerar individuella och gemensamma rättigheter till bostäder och olika ytor i dem. Några exempel på frågor som behöver undersökas och analyseras vidare är:
Användning av tomträtt som ett sätt att särskilja ekonomiskt hållbara bogemenskaper från den marknadsmässigt styrda bostadsmarknaden.
Hur inträdes- utträdesregler för medlemmar i bogemenskaper kan och bör regleras.
Om det är rättsligt möjligt att skapa positiv skyldighet att medverka till gemenskapen för medlemmar i bogemenskaper.
Hur ett särskilt medlings- och tvistlösningsforum för bogemenskaper kan skapas.
Hur prisregleringsklausuler kan användas för att uppnå långsiktigt ekonomiskt hållbara bostäder – kan t.ex. undersökas genom komparativ analys av regler och erfarenheter i USA och Danmark.
Vilken rättslig betydelse har formulering av detaljplaner, är det enbart en fråga om möjliggörande eller finns det potentiellt en skyldighet för kommuner att skapa planneutralitet?
Hur kan flexibilitet i upplåtelse- och ägandeformer uppnås, initialt och över tid.