Gå till innehållet
Foto: iStock

Rekommendationer

Rekommendationerna baseras på resultaten av litteraturstudien och de potentiella lösningar som framhålls i dem. Rekommenda­tionerna är huvudsakligen riktade till kommuner, andra aktörer som arbetar med att ta fram bogemen­skapsprojekt samt möjliga finansiärer.

Bogemenskaper för fler

  • Det behövs mer kunskap om nuvarande bogemenskapers socioekonomiska samman­sättning för att bättre förstår vilka som kan inkluderas framåt.
  • Låga trösklar när det gäller tid och engagemang öppnar upp för fler att delta.
  • Bogemenskaper är komplexa former för social och ekonomisk samverkan som förändras över tid. Denna samverkan bör bygga på delade värderingar och motiv att styra utvecklingen utifrån.
  • En balans bör finnas mellan grupper med olika tillgång till sociala och ekonomiska resurser så att allas motivation upprätthålls över tid.
  • Att det finns bogemenskaper med olika motiv och värderingar kan underlätta att göra formen känd och accepterad.

Samarbete med externa aktörer

  • Socialt och ekonomiskt hållbara top-down-modeller kan under­lätta för fler att delta i bogemen­skaper. Möjliga modeller för detta bör under­sökas vidare.
  • En fristående kunskapsbank kunde bidra till informations­spridning, deltagande och institutionalisering av boende­formen. Ett förslag är att Boverket får ett sådant uppdrag.
  • Mångfalden bland bogemen­skaper kan bidra till spridning av boendeformen.

Juridiska förutsättningar initialt och över tid

  • Utveckla strategier och kompe­tens för hur detaljplaner, markanvisnings- och exploa­teringsavtal behöver formuleras för att bogemenskaper inte ska exkluderas.
  • Undersök juridiska möjligheter att genom användning av upplåtelseformen tomträtt medverka till mer ekonomiskt hållbara bogemenskaper som består över tid.
  • Utgå ifrån att det kommer finnas vissa juridiska frågor om den långsiktiga förvaltningen och boendet som inte kan lösas, engagera juridisk expertis med relevant kunskap och klargör vilka oklarheter och potentiella risker som föreligger till både potentiella boende och sam­arbetsaktörer.

Ytterligare läsning

Bossuyt, D. (2022) Who Owns Collaborative Housing? A Conceptual Typology of Property Regimes. 39(2) Housing, Theory and Society: 200–216
Czischke, D. (2018) Collaborative Housing and Housing Providers: Towards an Analytical Framework of Multi-Stakeholder Collaboration in Housing Co-Production. 18(1) International Journal of Housing Policy: 55–81
Fromm, D. (2012) Seeding Community: Collaborative Housing as Strategy for Social and Neighbourhood Repair, 38(3) Built Environment: 364–394
Lang, R., Carriou, C. & Czischke, D. (2020) Collaborative Housing Research (1990–2017): A Systematic Review and Thematic Analysis of the Field, 37(1) Housing, Theory and Society: 10–39
Vestbro, D. (2014) Cohousing in Sweden, history and present situation. Unpublished manuscript, retrieved from: http://www.kollektivhus.nu/pdf/​SwedishCohousing14.pdf
""Hemgården, Stockholm. Foto: Anna Granath Hansson