Likt hur den offentliga förvaltningen i Norden bygger på komplexa samverkansformer utgår de nordiska ländernas beredskapssystem i hög utsträckning från ett helhetsperspektiv där ansvaret för säkerhet har diversifierats och delegerats till både samhälls- och marknadsbaserade aktörer (Sandberg, 2023; Wigell et al. 2022).
I alla de nordiska länderna underbygger de breda säkerhetsbegreppen en syn på beredskap som omfattar både militära och civila pelare, samt kräver samverkan mellan olika samhällsaktörer - från stat, region och kommun till näringsliv och civilsamhälle - i syfte att bygga motståndskraftig kapacitet och säkerställa kontinuiteten i vitala samhällsfunktioner (FIIA, 2022). Denna helhetssyn främjar offentliga och privata partnerskap eftersom privata aktörer ofta äger hela eller delar av kritisk infrastruktur eller funktioner som energi, datakablar, järnvägar, bank och finans, hälsovård och livsmedelsförsörjning.
Ansvarsfördelningen är vanligtvis sådan att aktörerna hanterar sina områden, om det så sker under normala förhållanden eller i kristid. Den nordiska helhetssynen på samhället är således en inkluderande samarbetsmodell som syftar till att samla alla relevanta aktörer i ett omfattande system för beredskap (Wigell et al. 2022).