Kartläggning av vattenlösningar på Gotland ur ett systemperspektiv

2.2. Workshopresultat

Tillgång: tillräckligt och rent vatten för alla

Tillgång handlar inte bara om hur mycket vatten som finns, utan också om var vattnet finns, vilken kvalitet det har och hur det kan göras tillgängligt. På Gotland är detta särskilt viktigt eftersom grundvattnet ofta är begränsat, småskaligt och ojämnt fördelat över ön.

En återkommande lärdom från workshoparna är behovet av att gå från ett ensidigt beroende av grundvatten till en mer diversifierad vattenbas. Gotland har i huvudsak små grundvattenmagasin med begränsad lagringskapacitet. Norra Gotland har generellt bättre förutsättningar för vattenuttag än den södra delen av ön, medan sand- och grusområden är särskilt viktiga för infiltration och grundvattenbildning. Prognoser om minskad grundvattenbildning och ökad grundvattentorka, särskilt i östra och nordöstra delarna, stärker behovet av övervakning och lokalt anpassade lösningar.

En viktig insikt är att olika tillgångslösningar kräver olika geologiska förutsättningar. Avsaltning kan spela en roll i kustnära lägen, medan infiltration och Managed Aquifer Recharge (MAR) kräver lämpliga jordlager och hydrogeologiska förhållanden. Distribution är också en egen utmaning: det räcker inte att vatten finns någonstans på ön om det inte kan nå hushåll, jordbruk och verksamheter där behovet finns.

Utmaningar: begränsad kunskap om olika vattenresurser och om potential att skilja mellan tekniskt vatten och dricksvatten; begränsade och små grundvattenmagasin; ojämn geografisk tillgång; säsongsvariationer; saltvatteninträngning; stora avrinningar; bristande distribution; bristande långsiktig planering; tillståndsfrågor; och otydlig ansvarsfördelning.

Lösningar: vattenmedveten livsstil, regnvatteninsamling från tak, ökad kunskap om olika vattenkvaliteter, avsaltningsanläggningar, skydd av grundvatten, nya råvattentillgångar, regnvattendammar, ytvattenlösningar, Managed Aquifer Recharge (MAR), konstgjord infiltration i bassänger och diken, sammankopplade VA-system, grundvattenreservoarer nära vattenverk, vattenskyddsområden, regional vattenplanering, investeringar i vatteninfrastruktur och krav på vattenhushållningsplan i bygglov.

Aktörer som lyfts: hushåll, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, Region Gotland, SGU, VA-bolag, Nyhagen VA, Havsmiljöföreningen, konsulter, markägare, Länsstyrelsen, statliga myndigheter och kommunala beslutsfattare.

Goda exempel på Gotland:

Herrvik avsaltningsanläggning, ett konkret exempel på hur havsvatten kan användas som komplement till grundvatten.
Kvarnåkershamn, nämns som befintligt exempel på avsaltningslösning.
Nyhagen VA, lokalt vattenförsörjningssystem som visar hur tekniska lösningar kan kombineras med lokal anpassning.
Takvatteninsamling i hushållsmiljö, exempel lyftes fram från Visby, bland annat hushållslösningar för tekniskt vatten.

Lärdomar från exemplen

Lokala lösningar kan fungera som testbäddar för större systemförändring.
Diversifiering ökar robustheten, särskilt i områden med små grundvattenmagasin.
Småskaliga exempel kan bidra till att bygga legitimitet för större investeringar

Tabell 1. Problem- och lösningskartläggning för tillgång av vatten.

Kartläggning för tillgång till vatten	Personlig sfär	Praktisk sfär	Politisk sfär
Utmaningar	Begränsad medvetenhet om vattenresurser och om skillnaden mellan dricksvatten och tekniskt vatten	Begränsade och små grundvattenmagasin, ojämn geografisk tillgång, säsongsvariationer, saltvatteninträngning, stora avrinningar och bristande distribution till hushåll på hela ön	Bristande långsiktig planering, svårigheter att diversifiera dricksvattenproduktionen, tillståndsfrågor och otydlig ansvarsfördelning
Lösningar	Vattenmedveten livsstil, regnvatteninsamling från tak, ökad kunskap om olika vattenkvaliteter och hushållens roll i att minska trycket på dricksvatten	Avsaltningsanläggningar, skydd av grundvatten, nya råvattentillgångar, regnvattendammar, ytvattenlösningar, Managed Aquifer Recharge (MAR), konstgjord infiltration i bassänger och diken, sammankopplade VA-system, grundvattenreservoarer nära vattenverk	Vattenskyddsområden, regional vattenplanering, investeringar i vatteninfrastruktur, långsiktig strategi för all vattenanvändning, öppning för fler aktörer att bidra till vattenförsörjning, krav på vattenhushållningsplan i bygglov
Aktörstyper	Hushåll, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar	Region Gotland, SGU, VA-bolag, Nyhagen VA, Havsmiljöföreningen, konsulter, markägare	Region Gotland, Länsstyrelsen, statliga myndigheter, kommunala beslutsfattare

Kartläggning för tillgång till vatten	Personlig sfär	Praktisk sfär	Politisk sfär
Utmaningar	Begränsad medvetenhet om vatten-resurser och om skillnaden mellan dricks-vatten och tekniskt vatten	Begränsade och små grundvattenmagasin, ojämn geografisk tillgång, säsongs-variationer, saltvatten-inträngning, stora avrinningar och bristande distribution till hushåll på hela ön	Bristande långsiktig planering, svårigheter att diversifiera dricksvatten-produktionen, tillståndsfrågor och otydlig ansvarsfördelning
Lösningar	Vattenmedveten livsstil, regnvatten-insamling från tak, ökad kunskap om olika vattenkvaliteter och hushållens roll i att minska trycket på dricksvatten	Avsaltningsanläggningar, skydd av grundvatten, nya råvatten-tillgångar, regnvattendammar, ytvattenlösningar, Managed Aquifer Recharge (MAR), konstgjord infiltration i bassänger och diken, samman-kopplade VA-system, grundvattenreservoarer nära vattenverk	Vattenskyddsområden, regional vattenplanering, investeringar i vatteninfrastruktur, långsiktig strategi för all vattenanvändning, öppning för fler aktörer att bidra till vattenförsörjning, krav på vattenhus-hållningsplan i bygglov
Aktörstyper	Hushåll, fastighetsägare, bostadsrätts-föreningar	Region Gotland, SGU, VA-bolag, Nyhagen VA, Havsmiljöföreningen, konsulter, markägare	Region Gotland, Länsstyrelsen, statliga myndigheter, kommunala beslutsfattare

Tillgång är den mest grundläggande delen av vattensäkerheten, men insikter från workshoparna visar att den också är komplex. På Gotland handlar tillgång inte bara om att hitta mer vatten, utan om att förstå var vatten finns, vilken kvalitet det har, hur säkert det är över tid och hur det kan distribueras.

Workshop-serien pekar mot behovet av en mer diversifierad vattenbas. Grundvatten kommer fortsatt vara centralt, men bör kompletteras med andra källor och lösningar där det är möjligt: avsaltning, regnvatten, tekniskt vatten, ytvattenlösningar, återanvänt vatten, MAR och konstgjord infiltration. Samtidigt måste varje tillgångslösning börja i lokal geologi. Avsaltning, infiltration, ytvattenlösningar och grundvattenreservoarer har olika förutsättningar och olika beroenden.

Den personliga sfären handlar här om vattenmedvetenhet, hushållens roll och förståelsen av skillnaden mellan dricksvatten och tekniskt vatten. Den praktiska sfären handlar om vattenkällor, vattenproduktion, distribution, avsaltning, skydd av grundvatten och tekniska lösningar. Den politiska sfären handlar om vattenskyddsområden, regional planering, investeringar, tillstånd och krav i bygglovsprocesser.

Konkreta tips och råd

Börja alltid med att förstå de lokala geologiska förutsättningarna innan nya tillgångslösningar planeras.
Kombinera gärna flera vattenkällor i samma område för att minska sårbarheten.
Utred möjligheten att använda regnvatten och tekniskt vatten för ändamål som inte kräver dricksvattenkvalitet.
Identifiera områden där konstgjord infiltration och MAR kan vara realistiska komplement.
Koppla frågor om råvattentillgång till frågor om distribution, reservlösningar och energiberoenden.

Vidare läsning

Källa	Kort beskrivning	Länk
SGU (2022) Beskrivning av grundvattnet på Gotland	SGU-rapport om Gotlands grundvatten, geologi, magasin och sårbarhet.	SGU
Region Gotland (2023) Gotlands grundvatten och dricksvatten	Informationsmaterial om grundvatten, dricksvatten, vattenbrist och saltinträngning.	PDF
SGU (2024) Klimatmodellering av grundvatten, SGU-rapport 2024:04	Analys av hur klimatförändringar kan påverka grundvattennivåer.	PDF
Hashemi et al. (2019) Potential Benefits of MAR on Gotland	Vetenskaplig artikel om möjligheter med Managed Aquifer Recharge på Gotland.	Artikel
Climate-ADAPT (n.d.) Water management	Europeisk plattform om vattenförvaltning och klimatanpassning.	Climate-ADAPT
Climate-ADAPT (n.d.) Water reuse	Beskriver vattenåteranvändning som klimatanpassningsåtgärd.	Climate-ADAPT
Region Gotland (n.d.) Planer och riktlinjer för vatten och avlopp	Region Gotlands samlingssida för VA-planering och riktlinjer.	Region Gotland
Länsstyrelsen Gotland (2018) Regional vattenförsörjningsplan	Regional plan för Gotlands långsiktiga vattenförsörjning till 2045.	Länsstyrelsen

Källa	Kort beskrivning	Länk
SGU (2022) Beskrivning av grundvattnet på Gotland	SGU-rapport om Gotlands grundvatten, geologi, magasin och sårbarhet.	SGU
Region Gotland (2023) Gotlands grundvatten och dricksvatten	Informationsmaterial om grundvatten, dricksvatten, vattenbrist och saltinträngning.	PDF
SGU (2024) Klimatmodellering av grundvatten, SGU-rapport 2024:04	Analys av hur klimatförändringar kan påverka grundvattennivåer.	PDF
Hashemi et al. (2019) Potential Benefits of MAR on Gotland	Vetenskaplig artikel om möjligheter med Managed Aquifer Recharge på Gotland.	Artikel
Climate-ADAPT (n.d.) Water management	Europeisk plattform om vattenförvaltning och klimatanpassning.	Climate-ADAPT
Climate-ADAPT (n.d.) Water reuse	Beskriver vattenåteranvändning som klimatanpassningsåtgärd.	Climate-ADAPT
Region Gotland (n.d.) Planer och riktlinjer för vatten och avlopp	Region Gotlands samlingssida för VA-planering och riktlinjer.	Region Gotland
Länsstyrelsen Gotland (2018) Regional vattenförsörjningsplan	Regional plan för Gotlands långsiktiga vattenförsörjning till 2045.	Länsstyrelsen

Lagring: i landskap och magasin

Lagring framträder i workshoparna som en av de mest centrala nycklarna till ökad vattensäkerhet. Gotlands problem är inte bara begränsat nederbörd, utan också att vatten ofta lämnar landskapet för snabbt. Historisk utdikning, få våtmarker och tunna jordlager gör att vatten inte stannar kvar tillräckligt länge för att skapa buffert under torra perioder.

Här används lagring som ett brett begrepp. Det handlar inte bara om att samla och lagra vatten i konstruerade magasin och dammar, utan om att hålla kvar vatten längre i hela systemet: i marken, i grundvattnet, i våtmarker, i landskapet, i byggda anläggningar och nära hushåll och verksamheter.

Lagring kan därför ske genom både naturbaserade och tekniska lösningar. Våtmarker, reglerbar dränering, dämmen, återmeandring, myrar och träsk kan bromsa vattenflöden och stärka landskapets vattenhållande förmåga. Samtidigt kan bevattningsdammar, kalkbrott, reservoarer, bufferytor, underjordisk lagring och hushållsnära tankar fungera som viktiga tekniska komplement.

Lagringslösningar måste anpassas till platsens förutsättningar. Våtmarker, reglerbara dammluckor, dammar och infiltration fungerar inte på samma sätt överallt, utan påverkas av markförhållanden, lutning, geologi, befintliga diken och lokala vattenflöden. En GIS-analys som lyftes under workshoparna pekar på en möjlig potential för nya reglerbara dämmen på cirka 1 600 hektar, där de fysiska förutsättningarna bedöms som tillräckligt goda. Samma rapport visar att drygt 6 000 hektar inom 12 dikningsföretag redan har möjlighet till reglerbar dränering genom dämmen i öppna diken (Länsstyrelsen i Gotlands län & Lantbrukarnas Riksförbund, 2019).

Utmaningar: begränsad lokal vattenlagring i hushåll och på fastigheter; snabb avrinning; utdikade våtmarker; liten naturlig lagringskapacitet; få sjöar; förlorade översvämningsytor; landskap som buffrar dåligt; geologiska begränsningar för magasinering; otillräckliga incitament för vattenretention; långa tillståndsprocesser; och behov av bättre samordning mellan markägare och myndigheter.

Lösningar: regnvatteninsamling, små vattentankar, nedgrävda tankar, hushållsnära lagringslösningar, restaurering av våtmarker, reglerbar dränering, dämmen i diken och åar, fördröjning i myrar och träsk, återmeandring, bevattningsdammar, kollektiva bevattningsdammar, lagring i kalkbrott, reservoarer, bufferytor för dag- och regnvatten, underjordisk lagring, grönområden som buffrar vattenflöden, stöd till våtmarksprojekt, planering för vattenretention, stöd till dammanläggning, geologiskt anpassad vägledning, samordning med dikningsföretag och snabbare tillståndsprocesser.

Aktörer som lyfts: hushåll, fastighetsägare, samfälligheter, markägare, lantbrukare, LRF, Länsstyrelsen, Region Gotland, vattenråd, vattenföreningar, industrin, Hela Sverige Ska Leva, Jordbruksverket och kommunala och statliga myndigheter.

Goda exempel på Gotland

Mjölhatte träsk, exempel på dämning av träsk för att lagra vatten och fördröja avrinning.
Kärrmansmyr, privat initiativ där våtmark och sjö anlagts för att hålla vatten året runt och samtidigt gynna natur- och rekreationsvärden.
Nyhagen, bevattningsdammar som del av ett större cirkulärt system.
Lokala bevattningsdammar på olika delar av Gotland, visar att små och medelstora lösningar redan används i praktiken.
Reglerbara dammluckor i öppna diken, lyfts som metod med stor potential där geologin tillåter.

Lärdomar från exemplen

Det finns ett högt intresse finns för hybrider mellan naturbaserade och konstruerade lösningar.
En lösning som fungerar väl lokalt bygger ofta på långsiktig förvaltning, inte bara på själva investeringen.
Gemensamma eller kollektiva lösningar kan vara särskilt relevanta där vattenfrågan är geografiskt delad.

Tabell 2. Problem-och lösningskartläggning för lagring av vatten.

Kartläggning för lagring av vatten	Personlig sfär	Praktisk sfär	Politisk sfär
Utmaningar	Begränsad lokal vattenlagring i hushåll och på fastigheter	Snabb avrinning, utdikade våtmarker, liten naturlig lagringskapacitet, få sjöar, förlorade översvämningsytor, landskap som buffrar dåligt, geologiska begränsningar för magasinering	Otillräckliga incitament för vattenretention, långa tillståndsprocesser och behov av bättre samordning mellan markägare och myndigheter
Lösningar	Regnvatteninsamling, små vattentankar, nedgrävda tankar, hushållsnära lagringslösningar	Restaurering av våtmarker, reglerbar dränering, dämmen i diken och åar, fördröjning i myrar och träsk, återmeandring, bevattningsdammar, kollektiva bevattningsdammar, lagring i kalkbrott, reservoarer, bufferytor för dag- och regnvatten, underjordisk lagring, grönområden som buffrar vattenflöden	Stöd till våtmarksprojekt, planering för vattenretention, stöd till dammanläggning, geologiskt anpassad vägledning, samordning med dikningsföretag, snabbare och tydligare tillståndsprocesser
Aktörstyper	Hushåll, fastighetsägare, samfälligheter	Markägare, lantbrukare, LRF, Länsstyrelsen, Region Gotland, vattenråd, vattenföreningar, industrin, Hela Sverige Ska Leva	Region Gotland, Länsstyrelsen, Jordbruksverket, kommunala aktörer och statliga myndigheter

Kartläggning för lagring av vatten	Personlig sfär	Praktisk sfär	Politisk sfär
Utmaningar	Begränsad lokal vattenlagring i hushåll och på fastigheter	Snabb avrinning, utdikade våtmarker, liten naturlig lagringskapacitet, få sjöar, förlorade översväm-ningsytor, landskap som buffrar dåligt, geologiska begränsningar för magasinering	Otillräckliga incitament för vattenretention, långa tillståndsprocesser och behov av bättre samordning mellan markägare och myndigheter
Lösningar	Regnvatten-insamling, små vattentankar, nedgrävda tankar, hushållsnära lagringslösningar	Restaurering av våtmarker, reglerbar dränering, dämmen i diken och åar, fördröjning i myrar och träsk, åter-meandring, bevattnings-dammar, kollektiva bevattningsdammar, lagring i kalkbrott, reservoarer, bufferytor för dag- och regnvatten, underjordisk lagring, grönområden som buffrar vattenflöden	Stöd till våtmarksprojekt, planering för vattenretention, stöd till dammanläggning, geologiskt anpassad vägledning, samordning med dikningsföretag, snabbare och tydligare tillståndsprocesser
Aktörstyper	Hushåll, fastighetsägare, samfälligheter	Markägare, lantbrukare, LRF, Länsstyrelsen, Region Gotland, vattenråd, vattenföreningar, industrin, Hela Sverige Ska Leva	Region Gotland, Länsstyrelsen, Jordbruksverket, kommunala aktörer och statliga myndigheter

Lagring framstår som en strategisk nyckel för Gotlands vattensäkerhet. Gotlands vattenutmaning handlar inte bara om begränsad nederbörd, utan också om att vatten ofta lämnar landskapet för snabbt. Om mer vatten kan hållas kvar under perioder med överskott kan systemet bli mindre sårbart under torra perioder.

Workshopmaterialet visar att lagring bör förstås brett. Det omfattar både naturlig och teknisk lagring: våtmarker, myrar, träsk, reglerbar dränering, dämmen, återmeandring, bevattningsdammar, kalkbrott, reservoarer, bufferytor, underjordisk lagring och hushållsnära tankar. Lagring är därför inte bara en naturvårdsfråga, utan en central del av vattensäkerheten.

Samtidigt är lagring starkt platsberoende. Geologi, historiska vattenflöden, befintliga diken, lågpunkter, dikningsföretag och markägande påverkar vilka lösningar som är rimliga. Därför behöver lagringsarbetet börja med lokal inventering och samverkan med markägare, lantbrukare, vattenråd, föreningar och myndigheter.

Konkreta tips och råd

Börja med att inventera om befintliga diken verkligen behövs, och om några kan läggas igen eller regleras.
Studera historiska kartor och lokala vattenflöden innan åtgärder planeras.
Samverka med grannar, vattenråd eller lokala föreningar om gemensamma dammar och buffertytor.
Undersök om kalkbrott, lågpartier eller befintliga dammar kan spela en större roll i ett lokalt system.
Planera för både naturlig och teknisk lagring – de kompletterar ofta varandra bättre än var för sig.

Vidare läsning

Källa	Kort beskrivning	Länk
SGU (2019) Geologins betydelse vid våtmarksåtgärder	Rapport om hur geologi påverkar våtmarkers möjlighet att stärka grundvattentillgången.	PDF – SGU (sgu.se)
SGU (2017/2021) Våtmarker och grundvattenbildning på Gotland	Rapport om hur våtmarker kan öka kapaciteten vid grundvattentäkter på Gotland.	PDF – SGU (sgu.se)
SGU (n.d.) Geologisk handledning för våtmarksåtgärder	Webbaserad handledning för att bedöma geologi och hydrologi vid våtmarksprojekt.	SGU (sgu.se)
LRF Gotland/Länsstyrelsen (n.d.) – Reglerbara dammluckor i öppna diken på Gotland	Projektrapport om kontrollerad dränering och reglerbara dämmen i diken och kanaler.	PDF – Länsstyrelsen (Länsstyrelsen)
Naturvårdsverket (2026) LONA våtmarksprojekt	Information om stöd till kommuner för att anlägga eller restaurera våtmarker.	Naturvårdsverket (naturvardsverket.se)
Naturvårdsverket (2026) Stöd för våtmarker	Information om bidrag för att anlägga, återväta eller restaurera våtmarker.	Naturvårdsverket (naturvardsverket.se)
Jordbruksverket (n.d.) Vattenverksamhet och vattenanläggningar	Vägledning om vattenverksamhet, vattenanläggningar, markavvattning och tillstånd.	Jordbruksverket (Jordbruksverket)
Jordbruksverket (n.d.) Skötsel av våtmarker och dammar	Information om miljöersättning för skötsel av anlagda våtmarker och dammar.	Jordbruksverket (Jordbruksverket)

Källa	Kort beskrivning	Länk
SGU (2019) – Geologins betydelse vid våtmarksåtgärder	Rapport om hur geologi påverkar våtmarkers möjlighet att stärka grundvattentillgången.	PDF – SGU (sgu.se)
SGU (2017/2021) – Våtmarker och grundvattenbildning på Gotland	Rapport om hur våtmarker kan öka kapaciteten vid grundvattentäkter på Gotland.	PDF – SGU (sgu.se)
SGU (n.d.) – Geologisk handledning för våtmarksåtgärder	Webbaserad handledning för att bedöma geologi och hydrologi vid våtmarksprojekt.	SGU (sgu.se)
LRF Gotland/Länsstyrelsen (n.d.) – Reglerbara dammluckor i öppna diken på Gotland	Projektrapport om kontrollerad dränering och reglerbara dämmen i diken och kanaler.	PDF – Länsstyrelsen
Naturvårdsverket (2026) – LONA våtmarksprojekt	Information om stöd till kommuner för att anlägga eller restaurera våtmarker.	Naturvårdsverket
Naturvårdsverket (2026) – Stöd för våtmarker	Information om bidrag för att anlägga, återväta eller restaurera våtmarker.	Naturvårdsverket
Jordbruksverket (n.d.) – Vattenverksamhet och vattenanläggningar	Vägledning om vattenverksamhet, vattenanläggningar, markavvattning och tillstånd.	Jordbruksverket
Jordbruksverket (n.d.) – Skötsel av våtmarker och dammar	Information om miljöersättning för skötsel av anlagda våtmarker och dammar.	Jordbruksverket

Användning: rätt vatten till rätt ändamål

Användning av vatten inte bara är en fråga om att minska konsumtionen, utan om att använda rätt vatten till rätt ändamål. Ett återkommande budskap är att dricksvatten ofta används där tekniskt vatten hade räckt, det vill säga vatten som kan användas för praktiska ändamål som bevattning, spolning eller rengöring utan att hålla dricksvattenkvalitet. Därför behövs både beteendeförändringar och tekniska förändringar.

Användningen är starkt säsongsberoende. Hushåll, jordbruk, industri och besöksnäring har olika behov och olika möjligheter att ställa om. I hushåll handlar det ofta om vanor, installationer och medvetenhet. I jordbruket handlar det om bevattningstidpunkter, dammar och cirkulerat vatten. I industrin handlar det om processteknik, återbruk av vatten och regelverk. Workshoparna fångar främst perspektiv från offentliga aktörer och hushåll, och i mindre utsträckning på industri, jordbruk och besöksnäringens vattenanvändning

Diskussionerna under workshoparna pekar också på att priser, incitament och information kan spela större roll än idag. Region Gotlands kampanjer, hushållstips och trycksänkningar lyfts som viktiga exempel, men materialet pekar också på potential i mer systematisk återkoppling till användare, till exempel genom appar, digitala vattenmätare och smarta påminnelser.

Problem: låg medvetenhet om vattenförbrukning och om hur vardagsvanor påverkar systemet; ineffektiv bevattning och vattenanvändning; begränsad separation mellan dricksvatten och tekniskt vatten; hög sommarförbrukning; bristande uppföljning; svaga styrmedel; likartad taxa året om; och begränsade ekonomiska incitament för omställning.

Lösningar: kortare duschar, vatteneffektiva hushållsapparater, hushållstips, medvetenhet om egen förbrukning, nudging, systematiska påminnelser, effektiva bevattningssystem, snålspolande installationer, digitala vattenmätare, trycksänkningar, lokala VA-system, separering av dricksvatten och övrigt vatten, användning av regnvatten för tvätt, spolning eller bevattning, differentierad VA-taxa, sommar- och vintertaxa, informationskampanjer, stöd till omställningsprojekt och ekonomiska styrmedel för vattenbesparande teknik.

Aktörer som lyfts: hushåll, fastighetsägare, boende, besöksnäring, lantbrukare, industri, teknikföretag, Region Gotland, Grönt Centrum, lokala VA-aktörer, politiska beslutsfattare, myndigheter och EU-finansiärer.

Goda exempel på Gotland

Region Gotlands spara-vatten-kampanjer, ett viktigt exempel på kommunikation och beteendepåverkan.
Trycksänkningar i det kommunala systemet, lyfts som teknisk åtgärd för att minska användning.
Nyhagen, lokalt VA-system som visar hur användning kan optimeras i kombination med cirkulering.
Separering av dricksvatten och tekniskt vatten, exempel lyftes bland annat av privatpersoner i Visby och restaurangverksamhet.

Lärdomar från exemplen

Små vardagsförändringar får större effekt när de stöds av teknik och styrmedel.
Goda exempel behöver göras synliga för att inspirera fler hushåll och verksamheter.
Industrin och större verksamheter kan spela en viktigare roll i arbetet med effektivare vattenanvändning än vad som ofta uppmärksammas.

Tabell 3. Problem- och lösningskartläggning för användning av vatten.

Kartläggning för användning av vatten	Personlig sfär	Praktisk sfär	Politisk sfär
Utmaningar	Låg medvetenhet om vattenförbrukning och om hur vardagsvanor påverkar systemet	Ineffektiv bevattning och vattenanvändning, begränsad separation mellan dricksvatten och tekniskt vatten, hög sommarförbrukning, bristande uppföljning av vattenanvändning	Svaga styrmedel för vattenbesparing, likartad taxa året om och begränsade ekonomiska incitament för omställning
Lösningar	Kortare duschar, vatteneffektiva hushållsapparater, hushållstips, medvetenhet om den egna förbrukningen, nudging och systematiska påminnelser	Effektiva bevattningssystem, snålspolande installationer, digitala vattenmätare, trycksänkningar, lokala VA-system, separering av dricksvatten och tekniskt vatten, användning av regnvatten för tvätt, spolning eller bevattning	Differentierad VA-taxa, sommar-/vintertaxa, informationskampanjer, stöd till insatser för vattenbesparande åtgärder, t.ex. vattenförsörjningssystem för hushåll, ekonomiska styrmedel för vattenbesparande teknik
Aktörstyper	Hushåll, fastighetsägare, boende, besöksnäring	Lantbrukare, industri, teknikföretag, Region Gotland, Grönt Centrum, lokala VA-aktörer	Region Gotland, politiska beslutsfattare, myndigheter, EU-finansiärer

Kartläggning för användning av vatten	Personlig sfär	Praktisk sfär	Politisk sfär
Utmaningar	Låg medvetenhet om vatten-förbrukning och om hur vardagsvanor påverkar systemet	Ineffektiv bevattning och vattenanvändning, begränsad separation mellan dricksvatten och tekniskt vatten, hög sommarförbrukning, bristande uppföljning av vattenanvändning	Svaga styrmedel för vattenbesparing, likartad taxa året om och begränsade ekonomiska incitament för omställning
Lösningar	Kortare duschar, vatteneffektiva hushållsapparater, hushållstips, medvetenhet om den egna förbrukningen, nudging och systematiska påminnelser	Effektiva bevattningssystem, snålspolande installationer, digitala vattenmätare, trycksänkningar, lokala VA-system, separering av dricksvatten och tekniskt vatten, användning av regnvatten för tvätt, spolning eller bevattning	Differentierad VA-taxa, sommar-/vintertaxa, informationskampanjer, stöd till insatser för vattenbesparande åtgärder, t.ex. vattenförsörjningssystem för hushåll, ekonomiska styrmedel för vattenbesparande teknik
Aktörstyper	Hushåll, fastighetsägare, boende, besöksnäring	Lantbrukare, industri, teknikföretag, Region Gotland, Grönt Centrum, lokala VA-aktörer	Region Gotland, politiska beslutsfattare, myndigheter, EU-finansiärer

Användning handlar om hur vatten används och hur användningen kan bli mer medveten, effektiv och ändamålsenlig. Minskad vattenanvändning är en central del av arbetet för ökad vattensäkerhet, men användningsfrågan handlar också om att matcha rätt vattenkvalitet med rätt ändamål. Dricksvatten av hög kvalitet bör inte användas där tekniskt vatten räcker.

Detta innebär att vattenanvändning behöver styras genom både teknik och beteende. Hushåll behöver information, återkoppling och praktiska lösningar. Jordbruket behöver effektiva bevattningssystem, rätt timing och tillgång till lagrat eller cirkulerat vatten. Industrin behöver processteknik och möjlighet till återbruk. Besöksnäringen behöver nås av tydlig kommunikation under perioder med hög belastning.

Användning är därför inte bara ett individuellt ansvar. Den formas av mätning, taxor, incitament, installationer, kampanjer, regler och planering. Små vardagsförändringar kan få större effekt när de stöds av teknik och styrmedel.

Konkreta tips och råd

Arbeta med både teknik och beteende samtidigt – de förstärker varandra.
Börja med de användningar som inte kräver dricksvattenkvalitet och se om de kan ersättas med tekniskt vatten.
Gör vattenanvändningen synlig för användarna genom mätning, återkoppling och lokala kampanjer.
Anpassa lösningar efter sektor: hushåll, jordbruk och industri behöver olika verktyg.
Utred ekonomiska styrmedel som premierar sparsamhet utan att slå orimligt hårt mot nödvändiga verksamheter.

Vidare läsning

Källa	Kort beskrivning	Länk
Svenskt Vatten (2022) Analys: Hushållens vattenkonsumtion	Analys av hushållens vattenanvändning och konsumtionsmönster.	PDF – Svenskt Vatten
Region Gotland (n.d.) Bevattningsförbud	Information om när och varför bevattningsförbud införs på Gotland.	Region Gotland
Region Gotland (n.d.) Vatten och avlopp	Samlingssida om kommunalt och enskilt VA samt hållbar vattenanvändning.	Region Gotland
Gotland Grönt Centrum (n.d.) Kunskapsbank	Kunskapsresurser om lantbruk, klimatanpassning och smart vattenanvändning.	Gotland Gröns Centrum
OECD (2015) Principles on Water Governance	OECD:s principer för effektiv, inkluderande och hållbar vattenstyrning.	OECD
OECD (2018) Water Governance Indicator Framework	Verktyg för att bedöma vattenstyrning, institutioner och styrmedel.	PDF – OECD
Sveriges Radio (2021 Flopp för regnvatten i toan: gotlänningarna spolar idén	Nyhetsinslag om försök med regnvatten till toalettspolning på Gotland, med McDonald’s i Visby som exempel på en vattenbesparande lösning.	Sveriges Radio
Avloppsguiden (n.d.) Vattenbesparande tekniker	Översikt över vattenbesparande tekniker som kan användas som generell bakgrund.	Avloppsguiden

Källa	Kort beskrivning	Länk
Svenskt Vatten (2022) Analys: Hushållens vattenkonsumtion	Analys av hushållens vattenanvändning och konsumtionsmönster.	PDF – Svenskt Vatten
Region Gotland (n.d.) Bevattningsförbud	Information om när och varför bevattningsförbud införs på Gotland.	Region Gotland
Region Gotland (n.d.) Vatten och avlopp	Samlingssida om kommunalt och enskilt VA samt hållbar vattenanvändning.	Region Gotland
Gotland Grönt Centrum (n.d.) Kunskapsbank	Kunskapsresurser om lantbruk, klimatanpassning och smart vattenanvändning.	Gotland Gröns Centrum
OECD (2015) Principles on Water Governance	OECD:s principer för effektiv, inkluderande och hållbar vattenstyrning.	OECD
OECD (2018) Water Governance Indicator Framework	Verktyg för att bedöma vattenstyrning, institutioner och styrmedel.	PDF – OECD
Sveriges Radio (2021 Flopp för regnvatten i toan: gotlänningarna spolar idén	Nyhetsinslag om försök med regnvatten till toalettspolning på Gotland, med McDonald’s i Visby som exempel på en vattenbesparande lösning.	Sveriges Radio
Avloppsguiden (n.d.) Vattenbesparande tekniker	Översikt över vattenbesparande tekniker som kan användas som generell bakgrund.	Avloppsguiden

Cirkulering: från engångsresurs till lokala kretslopp

Cirkulering innebär att vatten används flera gånger innan det lämnar systemet. Workshopmaterialet visar att cirkulering är ett område med stor innovationspotential på Gotland. Deltagarna återkom till att vatten inte bör ses som en engångsresurs utan som något som kan användas i flera steg, så länge vattenkvaliteten matchas mot rätt användning.

En viktig princip är separation mellan dricksvatten, tekniskt vatten, gråvatten och renat avloppsvatten. Om dessa vattenkvaliteter kan hanteras separat blir det lättare att återanvända förbrukat dricksvatten som tekniskt vatten, där kraven på kvalitet inte behöver vara lika höga. Detta kan till exempel användas för toalettspolning, grovrengöring och vissa typer av bevattning. På så sätt kan belastningen på grundvatten och kommunalt dricksvatten minska, särskilt under torra perioder.

Flera konkreta exempel visar att cirkulering redan sker eller diskuteras på Gotland. Nyhagen VA lyfts som ett system där avsaltning, rening och bevattningsdammar samverkar i ett cirkulärt system. Burgsvik nämns som exempel på mobil rening av avloppsvatten till drickbart vatten. Hemse, Roma, Nygarn och Väskinde nämns som platser där bevattning med renat avloppsvatten eller återbruk diskuteras eller används.

Workshoparna visar samtidigt att cirkulering ofta hindras mindre av teknik än av institutionella och regulatoriska faktorer. Därför efterfrågas tydligare regler, ekonomiska incitament, standardisering, ansvarsfördelning och stöd för dubbla system, gråvattenlösningar och lokal lagring av cirkulerat vatten.

Utmaningar: begränsad återanvändning av vatten i hushåll; låg kunskap om möjligheterna; linjära VA-system; utsläpp av avloppsvatten som resursförlust; låg grad av vattenåterbruk; brist på separata system för olika vattenkvaliteter; regelverk som försvårar cirkulära lösningar; få ekonomiska incitament; och begränsad standardisering.

Lösningar: gråvattenåteranvändning, regnvatten till tekniskt vatten, hushållsnära system för olika vattenkvaliteter, lokala cirkulära VA-system, våtmarksrening, återanvändning av processvatten, bevattning med renat avloppsvatten, dubbla vattensystem i nybyggnation, lokala ledningar och förråd för cirkulerat vatten, stöd till cirkulära VA-system, regelverk som möjliggör vattenåterbruk, ekonomiska lättnader för dubbla system och krav eller incitament vid nybyggnation.

Aktörer som lyfts: hushåll, fastighetsägare, enskilda initiativtagare, VA-bolag, industri, teknikkonsulter, Topas Vatten AB, Nyhagen VA, Region Gotland, regeringen, berörda myndigheter och byggsektorn.

Goda exempel på Gotland

Nyhagen VA är ett av de tydligaste exemplen på cirkulärt vattensystem på Gotland, där avsaltningsverk, reningsverk och bevattningsdammar samverkar.
Burgsvik har en mobil reningsanläggning som renar avloppsvatten och minskar behovet av lång transport till centrala reningsverk.
Hemse, Roma, Nygarn och Väskinde nämns som platser där bevattning med renat avloppsvatten eller cirkuleringslösningar är relevanta.
Privata regnvatten- och gråvattenlösningar visar hur hushållsnivån också kan bidra.
Arla Protos är ett industriellt exempel kopplat till återbruk av process- och spillvatten.

Lärdomar från exemplen

Cirkulära system fungerar bäst när flera funktioner kopplas samman: tillgång, lagring, användning och rening.
Småskaliga lokala system kan vara mycket relevanta på en ö med geografiskt utspridda behov.
Regelverk och finansiering behöver utvecklas i takt med tekniken.

Tabell 4. Problem-och lösningskartläggning för cirkulering av vatten.

Kartläggning för cirkulering av vatten	Personlig sfär	Praktisk sfär	Politisk sfär
Utmaningar	Begränsad återanvändning av vatten i hushåll och låg kunskap om möjligheterna	Linjära VA-system, utsläpp av avloppsvatten som resursförlust, låg grad av vattenåterbruk, brist på separata system för olika vattenkvaliteter	Regelverk som ibland försvårar cirkulära lösningar, få ekonomiska incitament och begränsad standardisering
Lösningar	Gråvattenåteranvändning, regnvatten till tekniskt vatten, hushållsnära system för olika vattenkvaliteter	Lokala cirkulära VA-system, våtmarksrening, återanvändning av processvatten, bevattning med renat avloppsvatten, dubbla vattensystem i nybyggnation, lokala ledningar och lagringslösningar för cirkulerat vatten	Stöd till cirkulära VA-system, regelverk som möjliggör vattenåterbruk, ekonomiska lättnader för installation av dubbla system, krav eller incitament vid nybyggnation
Aktörstyper	Hushåll, fastighetsägare, enskilda initiativtagare	VA-bolag, industri, teknikkonsulter, Topas Vatten AB, Nyhagen VA, Region Gotland	Regeringen, myndigheter, Region Gotland, byggsektorn

Kartläggning för cirkulering av vatten	Personlig sfär	Praktisk sfär	Politisk sfär
Utmaningar	Begränsad återanvändning av vatten i hushåll och låg kunskap om möjligheterna	Linjära VA-system, utsläpp av avloppsvatten som resursförlust, låg grad av vattenåterbruk, brist på separata system för olika vattenkvaliteter	Regelverk som ibland försvårar cirkulära lösningar, få ekonomiska incitament och begränsad standardisering
Lösningar	Gråvattenåteran-vändning, regnvatten till tekniskt vatten, hushållsnära system för olika vattenkvaliteter	Lokala cirkulära VA-system, våtmarksrening, återanvändning av processvatten, bevattning med renat avloppsvatten, dubbla vattensystem i nybyggnation, lokala ledningar och lagringslösningar för cirkulerat vatten	Stöd till cirkulära VA-system, regelverk som möjliggör vattenåterbruk, ekonomiska lättnader för installation av dubbla system, krav eller incitament vid nybyggnation
Aktörstyper	Hushåll, fastighetsägare, enskilda initiativtagare	VA-bolag, industri, teknikkonsulter, Topas Vatten AB, Nyhagen VA, Region Gotland	Regeringen, myndigheter, Region Gotland, byggsektorn

Cirkulering är ett av de områden där insikterna från workshoparna pekar på särskilt stor utvecklingspotential. Grundlogiken är att vatten kan användas flera gånger om kvaliteten matchas mot rätt användning. Detta kräver att vattnet inte behandlas som en homogen resurs, utan som olika vattenkvaliteter: dricksvatten, tekniskt vatten, gråvatten, regnvatten, processvatten och renat avloppsvatten.

Cirkulering kan minska behovet av nya vattenresurser och skapa mer resilienta lokala system. Samtidigt framkom under workshoparna att cirkulering ofta hindras av regelverk, otydlig ansvarsfördelning, bristande standardisering och svaga ekonomiska incitament, snarare än av tekniken i sig.

Arbetet med vattenåterbruk behöver dessutom kopplas till lagring. Återvunnet vatten behöver ofta mellanlagras för att kunna användas vid rätt tidpunkt. Därför bör cirkulära lösningar inte ses som ett separat spår, utan som en del av en bredare portfölj där tillgång, lagring, användning och rening kopplas samman.

Konkreta tips och råd

Identifiera först vilka vattenflöden som idag lämnar systemet men skulle kunna användas igen.
Utgå från olika vattenkvaliteter: allt vatten behöver inte ha dricksvattenkvalitet.
Börja med pilotprojekt i mindre skala där lokala kretslopp kan testas och utvärderas.
Koppla samman cirkulering med lagring – återvunnet vatten behöver ofta kunna mellanlagras.
Säkerställ tidig dialog mellan teknikaktörer, byggsektor och myndigheter när nya system planeras.

Vidare läsning

Källa	Kort beskrivning	Länk
Europaparlamentet och rådet (2020) Förordning (EU) 2020/741 om minimikrav för återanvändning av vatten	EU-förordning med minimikrav för återanvändning av vatten, särskilt för bevattning inom jordbruk.	EUR-Lex
Europeiska kommissionen/JRC (n.d.) Water reuse	EU-material om återanvändning av renat avloppsvatten som resurs för ett mer resilient Europa.	European Commission JRC
OECD (n.d.) Water	OECD:s samlingssida om vattenstyrning, vattenresurser och hållbar vattenförvaltning.	OECD
Morseletto, Mooren & Munaretto (2022) Circular Economy of Water	Vetenskaplig artikel om cirkulär vattenekonomi, strategier och utmaningar.	PDF
Nygarn Utveckling (n.d.) Projektkatalog	Lokal projektöversikt med koppling till Nyhagen Vatten och Avlopp AB och utvecklingsprojekt på östra Gotland.	Nygarn Utveckling
Topas Vatten (n.d.) Projektstudie Nyhagen	Projektstudie om Nyhagen VA som lokal VA-lösning med återanvändning av renat vatten på östra Gotland.	PDF – Topas Vatten
VA-guiden (2023) Avloppsvatten används för bevattning på Gotland	Artikel om hur renat avloppsvatten används för bevattning på östra Gotland, kopplat till lokala VA-lösningar.	VA-guiden

Källa	Kort beskrivning	Länk
Europaparlamentet och rådet (2020) Förordning (EU) 2020/741 om minimikrav för återanvändning av vatten	EU-förordning med minimikrav för återanvändning av vatten, särskilt för bevattning inom jordbruk.	EUR-Lex
Europeiska kommissionen/JRC (n.d.) Water reuse	EU-material om återanvändning av renat avloppsvatten som resurs för ett mer resilient Europa.	European Commission JRC
OECD (n.d.) Water	OECD:s samlingssida om vattenstyrning, vattenresurser och hållbar vattenförvaltning.	OECD
Morseletto, Mooren & Munaretto (2022) Circular Economy of Water	Vetenskaplig artikel om cirkulär vattenekonomi, strategier och utmaningar.	PDF
Nygarn Utveckling (n.d.) Projektkatalog	Lokal projektöversikt med koppling till Nyhagen Vatten och Avlopp AB och utvecklingsprojekt på östra Gotland.	Nygarn Utveckling
Topas Vatten (n.d.) Projektstudie Nyhagen	Projektstudie om Nyhagen VA som lokal VA-lösning med återanvändning av renat vatten på östra Gotland.	PDF – Topas Vatten
VA-guiden (2023) Avloppsvatten används för bevattning på Gotland	Artikel om hur renat avloppsvatten används för bevattning på östra Gotland, kopplat till lokala VA-lösningar.	VA-guiden