För att utforska vilka befintliga och möjliga vägar att stärka vattensäkerheten på Gotland så har Nordregio i samarbete med det lokala utvecklingsbolaget Nyhagen Vatten och Avlopp AB hållit i en workshopserie under 2025. Workshoparna samlade inte bara in förslag på åtgärder. De öppnade också upp för samtal om ansvar, vardagliga arbetssätt, institutionella hinder, lokala erfarenheter och framtida vattenarbete på ön.
Kartläggningen utgick från två analysramar. Den första var den personliga, praktiska och politiska sfären, vilket anknyter till forskning om social transformation där förändring förstås som ett samspel mellan konkreta praktiker, institutionella villkor och underliggande värderingar eller föreställningar (O’Brien, 2018). Den andra var ett vattenresursperspektiv med fyra funktioner: tillgång, lagring, användning och cirkulering.
Tillsammans gjorde dessa ramar det möjligt att se både lösningar och de förutsättningar som påverkar om de kan genomföras. En åtgärd kan vara tekniskt möjlig men politiskt svår. Den kan vara socialt önskvärd men sakna finansiering. Den kan fungera på en fastighet men kräva samordning i ett helt avrinningsområde för att få större effekt.
Workshoparna visar därför att vattensäkerhet inte bara är en fråga om att hitta fler lösningar. Det är en fråga om att förstå var lösningar fastnar, hur de kan kopplas ihop och vilka nivåer av ansvar som behöver samspela.
De tre sfärerna: personlig, praktisk och politisk
Workshoparna organiserade diskussionerna utifrån tre sfärer: den personliga, den praktiska och den politiska. Sfärerna ska inte ses som separata nivåer, utan som delar av samma system. En hållbar vattenlösning behöver ofta röra sig genom alla tre.
Den personliga sfären handlar om människors vardagliga relation till vatten. Den omfattar vanor, kunskap, ansvar, värderingar och praktiska val i hushåll, på gårdar, i företag och i lokalsamhällen. Här ryms frågor om hur människor använder vatten, hur de förstår sin egen sårbarhet och hur de kan bidra till ett mer medvetet och hållbart vattenanvändande.
Den praktiska sfären handlar om de konkreta lösningar, tekniker och arbetsformer som påverkar hur vatten samlas in, lagras, används, renas och återförs. Det kan handla om exempelvis våtmarker, dammar, avsaltning, regnvatteninsamling, effektiv bevattning, digital mätning, lokala VA-system och återanvändning av vatten. Den praktiska sfären visar vad som faktiskt behöver byggas, testas, skötas och samordnas.
Den politiska sfären handlar om de beslut, regler, prioriteringar och styrmedel som formar förutsättningarna för vattensäkerhet. Här ingår planering, finansiering, tillståndsprocesser, taxor, ansvarsfördelning, lagstiftning och långsiktiga strategier. Den politiska sfären avgör vilka lösningar som möjliggörs, hur ansvar fördelas och hur målkonflikter mellan olika behov hanteras.
Ett integrerat vattenresursperspektiv: tillgång, lagring, användning och cirkulering
Workshoparna använde även ett vattenresursperspektiv där lösningar sorterades efter hur de påverkar fyra centrala funktioner: tillgång, lagring, användning och cirkulering. Dessa funktioner kopplar samman vattnets naturliga kretslopp med samhällets vattenflöden: hur vatten faller, rör sig, lagras och återförs i landskapet, men också hur det tas ut, används, renas, leds vidare och cirkuleras genom tekniska och sociala system. På så sätt ligger indelningen nära ett integrerat vattenresursperspektiv, där vatten förstås genom flöden, användning, risker, ekosystem och styrning snarare än som en isolerad teknisk försörjningsfråga (UNESCO, 2019; Länsstyrelsen Gotland, 2018).
Perspektivet hjälpte deltagarna att se vatten som ett flöde genom landskap, infrastruktur, hushåll, verksamheter och institutioner. Det gjorde också tydligt att olika lösningar angriper olika delar av vattensystemet.
Tillgång till vatten handlar om hur vatten blir tillgängligt för människor, ekosystem, jordbruk och samhällsfunktioner. Det omfattar både naturliga vattenresurser, som nederbörd, grundvatten och ytvatten, och tekniska eller lokala lösningar, som brunnar, avsaltning, regnvatteninsamling och distribution mellan platser. Tillgång handlar därför inte bara om mängden vatten, utan också om kvalitet, plats, tidpunkt och användningsområde.
Lagring av vatten handlar om hur vatten hålls kvar över tid, antingen i landskapet eller i tekniska system. Det kan ske i marken, i grundvattenmagasin, våtmarker, dammar, reservoarer, tankar eller andra lokala buffertar. Förvaring är särskilt viktigt i områden med stora säsongsvariationer, eftersom vatten från perioder med överskott behöver kunna bidra under perioder med underskott.
Användning av vatten handlar om hur, när, var och av vem vatten används. Det omfattar hushåll, jordbruk, industri, turism, offentlig verksamhet och ekosystemens behov. Perspektivet synliggör att vattensäkerhet inte bara handlar om att öka tillgången, utan också om att använda vatten mer effektivt, minska onödig förbrukning och säkerställa att rätt typ av vatten används till rätt ändamål.
Cirkulering av vatten handlar om hur vatten kan användas flera gånger, renas, återföras eller hållas kvar i lokala kretslopp. I stället för ett linjärt system där vatten tas ut, används och leds bort, betonar cirkulering återbruk och bättre matchning mellan vattenkvalitet och användning. Det kan handla om regnvatten, gråvatten, renat avloppsvatten, dagvatten som resurs eller separata system för olika vattenkvaliteter.