-> Bygg en diversifierad vattenbas
Flera vattenkällor och tillgångslösningar bör kombineras för att minska Gotlands sårbarhet. Grundvatten är fortsatt centralt, men behöver kompletteras med avsaltning där det är lämpligt, regnvatten, tekniskt vatten, ytvattenlösningar, återanvänt vatten, MAR, konstgjord infiltration och lokala system.
Nya tillgångslösningar bör alltid börja med lokal geologi och lokala behov. Det är särskilt viktigt att koppla frågor om råvattentillgång till distribution, reservlösningar och energiberoenden.
-> Prioritera lagring som strategisk funktion
Vattenlagring bör behandlas som en central del av Gotlands vattensäkerhet, både genom tekniska lösningar som dammar och genom åtgärder som stärker landskapets vattenhållande förmåga. Det handlar om att hålla kvar vatten längre i landskapet, i tekniska system och på fastighetsnivå.
Arbetet bör omfatta våtmarker, återvätning, reglerbar dränering, dämmen, återmeandring, bevattningsdammar, kalkbrott, reservoarer, bufferytor, underjordisk lagring och hushållsnära lösningar. Det bör börja med inventering av befintliga diken, historiska kartor, lokala vattenflöden, lågpunkter och möjliga samverkansformer.
-> Gör rätt vatten till rätt ändamål till en huvudprincip
Gotland bör tydligare skilja mellan dricksvatten och vatten som kan användas för tekniska ändamål, bevattning, spolning, tvätt, processer eller andra användningar där dricksvattenkvalitet inte krävs. Detta kräver både teknik och beteende: vatteneffektiva installationer, digitala mätare, återkoppling, trycksänkningar, informationskampanjer, lokala VA-system och ekonomiska styrmedel som premierar sparsamhet utan att skapa orimliga sociala eller ekonomiska konsekvenser.
-> Utveckla cirkulering som innovations- och policyområde
Cirkulering bör utvecklas som ett särskilt fokusområde för Gotland. Det kan omfatta gråvatten, regnvatten, renat avloppsvatten, processvatten, våtmarksrening, dubbla vattensystem och lokala cirkulära VA-lösningar. Det viktigaste nästa steget är inte bara teknikutveckling, utan tydligare regler, ekonomiska incitament, standarder och ansvarsfördelning. Pilotprojekt bör prioriteras i mindre skala där lokala kretslopp kan testas och utvärderas.
-> Koppla samman personlig, praktisk och politisk sfär
Varje vattenlösning kan analyseras genom tre frågor: Vad krävs av hushåll, användare eller lokalsamhälle? Vilka praktiska och tekniska lösningar behövs? Vilka politiska, ekonomiska eller juridiska förutsättningar krävs? Detta minskar risken att ansvar hamnar på fel nivå. Vattenbesparing ska inte bli enbart individuellt ansvar. Cirkulering ska inte behandlas enbart som teknik. Lagring ska inte ses enbart som naturvård. Alla tre sfärer behöver kopplas samman.
-> Gör goda exempel synliga och använd dem som testbäddar
Goda exempel på Gotland bör dokumenteras, jämföras och göras synliga. Bräckavattenverk i Herrvik och Kvarnåkerhamn, Nyhagen VAs cirkulära VA-system, Mjölhatte träsk, Kärrmansmyr, Burgsvik och Arla Protos visar olika sätt att arbeta med tillgång, lagring, användning och cirkulering. Småskaliga exempel kan bygga legitimitet för större investeringar. Lokala lösningar kan fungera som testbäddar för systemförändring. Industrin kan spela en större roll i vatteneffektivisering än vad som ofta uppmärksammas.
-> Synliggör friktioner och målkonflikter
Det fortsatta arbetet bör aktivt synliggöra hinder, osäkerheter och målkonflikter. Det kan handla om tillståndsprocesser, markägande, dikningsföretag, vattenrätt, bygglov, kostnader, skötselansvar, hygienkrav, tekniska standarder eller relationen mellan exploatering och vattentillgång. Att synliggöra friktioner är inte ett tecken på svaghet. Det är en förutsättning för att skapa realistiska och legitima lösningar.
-> Utveckla lösningsportföljer snarare än enskilda åtgärder
Ingen enskild lösning kan bära Gotlands vattensäkerhet. Därför bör arbetet utvecklas genom lösningsportföljer som kombinerar tillgång, lagring, användning och cirkulering. En robust portfölj kan till exempel kombinera skydd av grundvatten, avsaltning, våtmarker, bevattningsdammar, regnvatteninsamling, smart mätning, återbruk av vatten, styrmedel och lokal samverkan.
-> Bygg fortsatt arbete på lokal geologi och lokal samverkan.
Vattenlösningar på Gotland måste utgå från platsens geologiska och hydrologiska förutsättningar. Tunna jordlager, sprickig kalkberggrund, små grundvattenmagasin och lokala variationer påverkar vilka lösningar som fungerar var. Avsaltning, infiltration, våtmarker, dammar och grundvattenförstärkning kräver olika fysiska förutsättningar. Därför bör fortsatt arbete börja med lokal kunskap om mark, vattenflöden och sårbarheter, och kopplas till de aktörer som kan genomföra och förvalta lösningarna över tid.
-> Skapa lokala vattenforum som överbrygger stuprör.
Gotland har många forum som diskuterar vattenrelaterade frågor, men ofta hanteras vattenperspektiv var för sig: dricksvatten och VA, vatten i landskapet, jordbrukets vattenflöden samt hushålls- och fastighetsnära lösningar. Lokala vattenforum kan fungera som mötesplatser där aktörer gemensamt diskuterar behov, ansvar, hinder och lösningar. Genom att samla exempelvis Region Gotland, Länsstyrelsen, VA-aktörer, lantbrukare, markägare, hushåll, företag och civilsamhälle kan vattenfrågan behandlas som ett sammanhängande system. Det gör det lättare att se hur åtgärder i landskapet, VA-systemet och hushållen kan förstärka varandra.