6. Sammanfattning – framtida kompetensbehov i gränskommunerna

Den här rapporten har presenterat statistik över arbetsmarknaden i gränsområdet med fokus på nutid och utveckling under den senaste tioårsperioden. I den här avslutande delen vänds i stället blicken mot framtiden för att diskutera de trender som väntas påverka framtidens arbetsmarknad och de utmaningar och möjligheter det kan innebära för gränskommunerna i Innlandet-Dalarna-Värmland. 

Det som styr tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden på lång sikt är främst de större megatrenderna. Men även konjunkturfaktorer och specifika händelser kan ha stor påverkan på kort sikt. Arbetsmarknaden är tätt knuten till den ekonomiska konjunkturen och enskilda händelser som pandemin och Rysslands invasion av Ukraina är exempel på händelser som kan ha stor påverkan på kort sikt. Alla dessa trender och händelser manifesteras olika på olika platser då alla lokala arbetsmarknader har olika förutsättningar som skapar såväl möjligheter som utmaningar. I det här avsnittet tas först konjunkturens roll upp och sedan vänds fokus mot megatrenderna och vilka utmaningar och möjligheter som de kan komma att medföra för gränskommunerna.

Trots att kompetensbrist inte är något nytt så är det ett ämne som har fått stort genomslag sedan återhämtningen från pandemin. Pandemin slog hårt mot gränskommunerna, särskilt dem som hade stora handelsflöden som stoppades då gränserna stängdes. Tack vare de stöd som gavs till företagen och de anställda via permitteringar m.m. så behövdes dock inte så många arbetare sägas upp och efter pandemin har sysselsättningen nått rekordhöga nivåer. Under denna period har det rapporterats om kompetensbrist i alla sektorer och att företag inte kan rekrytera. Denna kompetensbrist har varit generell för hela länderna, men även inom stora delar av EU. 

Det finns dock nu tecken på att konjunkturen kommer att mattas av och de högra räntorna som varit en följd av den höga inflationen gör det svårt för företagen att göra investeringar. Vissa sektorer har redan drabbats, t.ex. byggsektorn och troligen kommer det på kort- till medellång sikt vara en lite svalare arbetsmarknad. Särskilt i de mest konkurrensutsatta branscherna och inom service. Hur utvecklingen kommer se ut är dock svårt att sia om och det verkar som att arbetsmarknaden är mer motståndskraftig än väntat. Enligt företagsbarometern från svenskt näringsliv för 2023, som går ut till företagare i kommunerna, är företagen optimistiska på framtiden och bedömningen av företagsklimatet i kommunen var bättre än någonsin sedan enkäten började 2003.

Svenskt Näringsliv. https://www.foretagsklimat.se/

I Torsby, Sunne, Malung-Sälen och Älvdalen var bedömningen av företagsklimatet bättre än det nationella snittet. 

Även om konjunkturfaktorer spelar in, och det är lätt att tänka sig att den fas man är inne i just nu kommer pågå för evigt, så antas framtidens arbetsmarknad framför allt formas av mer långtgående megatrender. Under sitt hundraårsjubileum under 2019 tog ILO fram en serie rapporter om framtidens arbetsmarknad där de lyfte fram fyra megatrender: demografisk, och teknologisk förändring, den gröna omställningen och globalisering, eller de-globalisering som vissa benämner det som nu.

ILO, 2019

Senare har även exempelvis OECD,

OECD. OECD Employment Outlook 2019. https://doi.org/10.1787/9ee00155-en

och Nordiska Ministerrådet

Alsos & Dølvik. The Future of Work in the Nordic countries: Opportunities and Challenges for the Nordic Working Life Models. TemaNord, ISSN 0908-6692 ; 2021:520. DOI: 10.6027/temanord2021-520 

hakat på denna diskussion. 

I följande del gås var och en av dessa megatrender igenom, med fokus på de utmaningar och möjligheter som de kan innebära för gränskommunerna. 

Den demografiska förändringen är den mest påtagliga megatrenden, det är dock långt ifrån en ny trend. Trenden globalt är att vi går mot en alltmer urbaniserad värld där städerna växer på landsbygdens bekostnad. Samtidigt har medicinska framsteg gjort att vi i västvärlden blir äldre och äldre och fertiliteten (antal födda barn per kvinna) har sjunkit.

Utmaningar:

Utmaningen med den demografiska förändringen är påtaglig i gränsområdet. Enligt de befolkningsframskrivningar som använts i den här rapporten kommer befolkningen i åldersgruppen 20–64 år minska med ca 4 700 personer under den kommande tio-årsperioden. Det innebär att det kommer behöva vara en inflyttning på ungefär lika många för att kunna upprätthålla de jobb som finns idag. Samtidigt blir befolkningen äldre. Några av kommunerna i gränsområdet är redan idag bland de kommuner i Norden som har högst kvot av 80-åringar jämfört med den arbetsföra befolkningen. Det kommer ställa ökade krav på personal inom vård- och omsorg.

Möjligheter: 

Om urbaniseringstrenden fortsätter kan det innebära en tillförsel på människor (och arbetskraft) i de större tätorterna i gränsområdet, t.ex. till Arvika och Kongsvinger. Särskilt om det blir större företagsetableringar i gränsområdet. Trots att minskningen av den arbetsföra befolkningen väntas fortsätta så är det inget nytt eller chockartat. Kommunerna kan därför använda sig av de erfarenheter som man redan har. Den stora utmaningen, som också är den stora möjligheten, är att få dem som står utanför arbetsmarknaden att kunna matchas med de lokala behoven. Här kan man hämta inspiration från exempelvis Trøndelags- eller Agdermodellen för hur man kan få dem som står utanför arbetsmarknaden att matchas med företag i regionen.

Teknologisk förändring är inte heller någonting nytt, utan har format arbetsmarknaden sedan den första tekniska revolutionen på 1700-talet. Idag pratar man om den fjärde teknologiska revolutionen och om hur den kommer forma arbetsmarknaden på sikt. Med den fjärde teknologiska revolutionen avses de framsteg som görs inom automatisering, artificiell intelligens, digitalisering och ”internet of things”. Alla dessa tekniska förändringar har potential att omforma arbetsmarknaden, hur snabbt denna förändring kommer ske är dock oklart.

Den stora utmaningen kommer troligen inte vara att mängder av arbeten försvinner på grund av tekniska framsteg. Däremot kommer det, särskilt i de internationellt konkurrensutsatta branscherna, vara viktigt att hålla sig uppdaterad på kunskapsläget inom sin bransch. Här kan det eventuellt finnas en risk i att man bara fortsätter i samma hjulspår. Om man enbart ersätter en gymnasieingenjör med en gymnasieingenjör kan det vara svårt att hålla sig i framkant och utveckla sin verksamhet. Detta kan vara en särskild utmaning för gränskommunerna eftersom utbildningsnivån är lägre än snitten för riket eller regionerna de tillhör.

Den teknologiska förändringen skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att behålla en viss servicenivå och företagande men utan att behöva lika många anställda. Det finns redan idag exempel på verktyg inom hemtjänst och vården som gör att man kan arbeta mer effektivt eller att de äldre får hjälpmedel att klara av sin vardag i sina hem. Även inom företagen och offentlig administration så finns det möjlighet att effektivisera sina arbetsprocesser, t.ex. via automatisering och artificiell intelligens.  

Trots att klimatförändringarna pågått en längre tid så är det först på senare år som arbetet med att fasa ut koldioxiden och göra en grön omställning har tagit fart på allvar. Under de kommande åren så kommer alla sektorer behöva göra de ändringar de kan för att bli klimatneutrala. Vissa sektorer, t.ex. utvinning av fossil energi, kommer behöva fasas ut helt medan det istället tillkommer arbetstillfällen i andra sektorer, t.ex. inom förnyelsebar energi, batterier m.m.

Den gröna omställningen innebär utmaningar för såväl individer som företag då det kan innebära att varor och tjänster blir dyrare, att vissa produkter inte är lönsamma längre o.s.v. Dessa utmaningar gäller generellt för hela samhället, de stora avstånden i gränskommunerna gör dock att människor till högre utsträckning är beroende av bil. Dessutom kan vissa arbetstillfällen försvinna om företagen inte lyckas ställa om. Detta kommer dock sannolikt inte vara en större utmaning för gränskommunerna än för länderna generellt. 

Många av de nya ”gröna” jobben kommer att skapas utanför de större städerna. I Norrland pratar man idag om att man behöver 100 000 arbetare inom de närmsta tio åren. Med de naturtillgångar och den erfarenhet som finns inom bioekonomi i gränsområdet så finns det goda förutsättningar att bygga vidare på det. Särskilt på den norska sidan finns det potential för att arbeta mer med bioekonomi då det varit en minskad andel av de arbetande som arbetar i den sektorn sedan 2008. En förutsättning är dock att det finns arbetskraft med rätt kompetenser. Även turismnäringen som är stor i gränsregionen har en potential att öka ifall den inhemska och inomnordiska turismen ökar.

Globaliseringen har tidigare inneburit stora förändringar då produktion flyttade från västvärlden till länder där det fanns billigare arbetskraft. Detta ledde till ökad konkurrens och billigare varor för konsumenterna. På senare år har globaliseringen fått motstånd – dels från pandemin där stängda gränser visade på sårbarheten i de långa leveranskedjorna och i att inte ha någon inhemsk produktion av vissa viktiga varor – dels efter Rysslands invasion av Ukraina och de alltmer frostiga relationerna mellan stormakterna. Dessa trender kan eventuellt komma att påverka placering av industrier i framtiden.

En minskad globalisering leder till ökade kostnader för konsumenter generellt. Störda leveranskedjor kan även påverka exportfokuserade företag, detta var särskilt tydligt under pandemin. Även tullar kan ha en hämmande effekt på export. Om trenden vänder tillbaka mot mer globalisering finns riskerna med ökad konkurrens och outsourcing kvar. 

De-globalisering skulle kunna innebära att viss produktion kan komma ”tillbaka” eller att produktion kommer närmare marknaden. Denna trend tros höra ihop med automatisering och det är därför osäkert hur mycket arbetstillfällen som då skapas. En ökad globalisering ger en större marknad för de exporterande företagen. 

Även om det inte är en megatrend så är distansarbete en trend som fått ett stort uppsving sedan pandemin. Möjligheten att arbeta på distans gör det också möjligt att bosätta sig längre ifrån arbetsplatsen. Det finns tecken på att folk även har ändrat sina flyttningsmönster sedan pandemin. Dessa tecken finns även i gränskommunerna där vissa kommuner har haft ett tydligt skifte från krympande till ökande befolkning. Detta gäller inte minst de kommuner med ett stort antal fritidshus och det är troligt att folk som har fritidshus i de kommunerna antingen flyttat dit eller skrivit sig på den adressen. 

Trots att distansarbete troligen är här för att stanna så verkar de flesta arbetsplatser ha landat i en hybridform där möjligheten att jobba hemifrån finns men där man förväntas att komma till arbetsdagen någon eller några dagar i veckan. Det kan göra att fler tillfälligt befinner sig i sina fritidshus men inte bosätter sig där. Det i sin tur kan leda till ökade kostnader för kommuner samtidigt som de inte får skatteinkomster. 

Möjligheten till distansarbete kan dels locka till sig boende – som då har arbeten i andra kommuner. Detta leder till ökade skatteintäkter samt ökat underlag för service. Det finns också möjligheter för vissa företag att hitta de kompetenser de behöver utanför den egna arbetsmarknadsregionen. Detta gäller dock endast för de yrken där det är möjligt att arbeta hemifrån.