4. Arbetsmarknaden i gränsregionen

Likt många andra mindre arbetsmarknader har gränskommunerna i Innlandet, Dalarna och Värmland utmaningar när det kommer till att hitta rätt kompetenser. Detta har särskilt accentuerats sedan återhämtningen från pandemin då det rapporterats om kompetensbrist i så gott som alla sektorer. Det här kapitlet beskriver den generella utvecklingen på arbetsmarknaden gällande deltagande på arbetsmarknaden, utbildningsnivå och företagsstruktur. 

Arbetsmarknadsstatistik mäts normalt i november, som anses vara en ”vanlig” månad då de flesta som har ett arbete arbetar. I arbetsmarknadsstatistiken delas den arbetsföra befolkningen in i tre kategorier, antingen som sysselsatta, som arbetslösa (som aktivt söker jobb) eller som utanför arbetsmarknaden (t.ex. sjukskrivna, studenter, etc.). Generellt sätt är hög sysselsättning och låg arbetslöshet något positivt då det innebär att många av dem som kan arbeta gör det. Men det kan också tyda på att få är i utbildning vilket kan få konsekvenser på sikt och i en arbetsmarknad där alla har jobb kan det vara svårt för arbetsgivare att hitta rätt kompetens samt en minskad drivkraft att utbilda sig vidare.

Det officiella sättet att mäta sysselsättning och arbetslöshet är via Arbetskraftsundersökningen (AKU) som är en urvalsundersökning utifrån en internationell standard. Eftersom det är en urvalsundersökning går det dock inte att bryta ned på kommunnivå. I detta kapitel kommer därför såväl AKU-data som registerdata att användas. Det är dock endast AKU-datat som är direkt jämförbart mellan länderna. 

Att sysselsättningsgraden hänger ihop med den ekonomiska konjunkturen är välkänt, med hög sysselsättning under högkonjunktur och låg sysselsättning under lågkonjunktur. På grund av uppsägningstider och att arbetsgivare hellre minskar arbetsstyrkan genom naturliga avgångar så finns det även viss eftersläpning där en minskad sysselsättning i regel märks ett tag efter att konjunkturen vänt. Under de senaste åren har det skett stora skiftningar i ekonomin och arbetsmarknaden i och med pandemin, återhämtningen från den och sedan Rysslands invasion av Ukraina och den inflation som följde i dess spår. Pandemin hade en effekt på arbetsmarknaden, denna effekt var dock främst koncentrerad till den första delen då hela världen var drabbat av lock-down och störda varukedjor. I Sverige och Norge användes permittering som ett verktyg för att hålla nere arbetslösheten. Detta gjorde att företag inte behövde varsla i större utsträckning. Särskilt hög andel permitterade fanns i Eda, som drabbades mycket av den inställda gränshandeln och Trysil där turismsektorn påverkades.

Jokinen, J, C. & Norlén, G. ”Labour market impacts of Covid-19” i State of the Noric Region 2022, red. Norlén, G., Randall, L., Sánchez Gassen N. & Tapia, C. (Nordic Council of Ministers, Nordregio). DOI: 10.6027/R2022:2.1403-2503

Pandemins påverkan på arbetsmarknaden var dock främst isolerad till sektorer som var beroende på fysisk närhet och mobilitet. Andra sektorer som exempelvis offentlig förvaltning, information/Kommunikation och finans/försäkring ökade sysselsättningen även under pandemin.

Ibid.

Efter pandemin har det rapporterats om kompetensbrist i så gott som alla sektorer och sysselsättningen nådde rekordhöga nivåer. Figuren nedan visar utvecklingen för sysselsättningen sedan finanskrisen. Sysselsättningen steg stadigt sedan finanskrisen och dippen under pandemin var kortvarig. Under kvartal 2 2022 var sysselsättningen på rekordhöga nivåer för alla nordiska länder. För gränskommunerna finns inte så långa tidsserier, men även för dem är sysselsättningen på höga nivåer, detta trots att befolkningen i arbetsför ålder minskar.

Trots att sysselsättningen generellt är hög just nu så finns det skillnader mellan kommunerna.  Sysselsättningsgraden är högre för de svenska gränskommunerna jämfört med de norska som visas i karta 10.

Karta 10. Sysselsättningsgrad 2020. Not: Harmoniserat data för att vara jämförbart mellan länderna. 

Detta mönster blir ännu tydligare när man tittar på det nationella datat för 2022. Enligt det nya BAS-datat från SCB var sysselsättningsgraden för åldersgruppen 16–64 år 76,9% för det nationella genomsnittet och 78,8% för gränskommunerna. Förvärvsgraden för gränskommunerna hade varit ännu större om gränspendlarna räknats in. Detta märks särskilt i Eda som har en stor andel gränspendlare. Eda var den enda kommunen som hade en förvärvsgrad under det svenska genomsnittet. Med gränspendlare inkluderat skulle även Eda ha en sysselstättningsgrad över det nationella snittet.

Region Värmland 2022

Malung-Sälen (81,9%) och Älvdalen (80,4%) var de gränskommuner som hade högst sysselsättningsgrad 2022. 

Samtliga norska gränskommunerna hade däremot en sysselsättningsgrad under det nationella genomsnittet under 2022. Mätt för åldersgruppen 15–74 var det norska genomsnittet 68,7% och den av gränskommunerna med högst förvärvsgrad var Trysil med 66,2%. Förutom Trysil, Sør-Odal och Engerdal var alla de norska gränskommunerna bland den decilen av norska kommuner med lägst förvärvsgrad. Allra lägsta hade Eidskog med 59,2%. 

Något som kan verka paradoxalt är att såväl sysselsättningsgraden (åldersgruppen 20-64) som arbetslöshetsgraden var högre i Sverige än i Norge under 2022 enligt AKU:n. I Sverige var förvärvsgraden 82,2% medan arbetslöshetsgraden var 7,5%. I Norge var motsvarande sysselsättningsgrad 80,9% och arbetslösheten endast 3,2%. Anledningen till det är att det generellt i Norge är fler som står helt utanför arbetsmarknaden, d.v.s. varken arbetar eller aktivt söker jobb. Karta 12 visar harmoniserat data över arbetslöshetsgrad för november 2020.

För att mäta arbetslöshet på kommunnivå får man använda sig av registerdata över antalet registrerade som arbetssökande, antingen öppet arbetslösa eller i olika typer av program. Detta data är inte jämförbart över landsgränsen och det fångar inte heller upp alla arbetssökande eftersom man kan vara arbetssökande utan att vara registrerad hos NAV eller arbetsförmedlingen. I Norge var arbetslöshetsgraden för öppet arbetslösa (helt ledige) så låg som 1,6% i november 2022. För Innlandet som helhet var den ännu lägre med 1,4%. Vissa av gränskommunerna hade dock högre arbetslöshetsgrad, t.ex. Trysil (2,6%), Eidskog (2,2%), Grue (2,2%), Våler (1,9%) och Nord-Odal (1,8%). Dessa låga siffror säger något om hur få det är som är direkt tillgängliga för arbetsmarknaden.

Datakälla: Innlandsstatistikk. https://www.innlandsstatistikk.no/

 

Den stora utmaningen på norsk sida är att få dem som står helt utanför arbetsmarknaden att arbeta eller söka jobb. Det är den stora arbetskraftsreserv som finns och utmaningen att få in dem på arbetsmarknaden gäller inte bara för Innlandet utan för hela Norge. Det har därför funnits olika initativ för att hitta vägar att matcha behov inom vissa yrken (framförallt yrken som kräver en viss yrkesutbildning) med personer som står utanför arbetsmarknaden och som sedan erbjuds utbildning och stöd, t.ex. i Trøndelagsmodellen där NAV, fylket och kommuner arbetar tillsammans med arbetsgivare för att matcha utbud och efterfrågan.

På den svenska sidan var den registerbaserade arbetslösheten i november 2022 5,1% för det svenska genomsnittet och 3,4% för gränskommunerna. samtliga av gränskommunerna hade en arbetslöshetsgrad under det svenska genomsnittet med en spridning från 3,5% i Älvdalen till 4,5% i Eda. Tabell 6 visar befolkningen i åldersgruppen 16–64 år uppdelat efter arbetsmarknadsstatus på ett mer detaljerat sätt än i AKU-definitionerna.

Befolkningen arbetsmarknadsstatus: https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0210__AM0210A/ArbStatusM/ 

Som tabellen visar har gränskommunerna lägre andel av studerande men aningen högre andelar av pensionärer och sjuka. Detta speglar åldersstrukturen i området. Totalt fanns det i november 2022 9 123 personer i åldersgruppen 16–64 år som inte hade arbete, av dessa var 1 208 arbetssökande. Denna arbetskraftsreserv gäller det nu att matcha med de lediga jobb som finns. Det är också värt att notera att gruppen ”övriga” är särskilt stor i gränskommuner som Eda och Torsby. Troligen är gränspendlare som har arbeten i Norge inkluderade här.  

Under de senaste åren har den svenska arbetsmarknaden varit relativt stark och haft en hög sysselsättningsgrad. Det är troligen en anledning till att gränspendlingen till Norge har minskat under senare år. Andra orsaker kan vara att skillnader i växelkurs har minskat, att lönerna ökat i Sverige och den otrygghet som de stängda gränserna under pandemin innebar. 

Som nämnts i kapitel 3 så finns det i vissa gränskommuner stora säsongsskillnader i antalet boende. Det finns också säsongsskillnader kopplade till arbetsmarknaden. Eftersom arbetsmarknadsstatistiken normalt sätt mäts i november kan det därför vara missvisande för de kommuner som har stora säsongsvariationer. I regel är sysselsättningen högst under kvartal 3, d.v.s. på sommaren när det finns många sommarjobbare, men för exempelvis vinterdestinationer gäller inte detta mönster. Under 2021 och 2022 hade samtliga av de svenska gränskommunerna och de flesta av de norska högst sysselsättning under kvartal 3. Det främsta undantaget var Trysil, där sysselsättningen är högst under kvartal 1. Trysil var också den kommun där sysselsättningen skilde sig åt mest mellan kvartalen, det var 15% fler sysselsatta under kvartal 1 än i kvartal 4. Det visar på vikten av skidturismen i Trysil.

Utbildningsnivån är ett vanligt mått för att visa hur mycket humankapital som finns på en arbetsmarknad.

OECD. Factbook. Economic, Environmental and Social Statistics 2015-2016. (OECD, 2016). http://dx.doi.org/10.1787/factbook-2015-en 

Utbildningsnivå är också korrelerat med inkomst, hälsa och innovation.

Aghion, P. “Higher Education and Innovation”, i Perspektiven der Wirtschaftspolitik, 2008 9 (Special Issue): 28–45. https://doi.org/10.1111/1468-2516.00273

Det är därför en intressant indikator att titta på. Man bör dock notera att det långt ifrån enbart är akademisk utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden idag, tvärtom så är behovet av yrkesutbildade och gymnasieutbildade stort.

Se exempelvis SCB. Brist på gymnasialt yrkesutbildade även om 20 år. 2018-03-05. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/brist-pa-gymnasialt-yrkesutbildade-aven-om-20-ar/ 

I Norge väntas det t.ex. behöva 100 000 yrkesutbildade under de kommande åren.

NAV. Trøndelagsmodellen - Skreddersydd veg til sikker jobb. 07-03-2023. https://www.nav.no/no/lokalt/trondelag/satsinger-og-aktiviteter/trondelagsmodellen-skreddersydd-veg-til-sikker-jobb 

Kartorna nedan visar andelen av arbetsför befolkning (25–64 år) som har högre utbildning (3 år eller mer). Utbildningsnivån har ökat i nästan alla nordiska kommuner, inklusive i samtliga gränskommunerna. Fortfarande är dock utbildningsnivån i gränskommunerna lägre än de nationella snitten, och också lägre än andra rurala kommuner. I gränskommunerna på den svenska sidan är andelen med högre utbildning 26% och på den norska sidan 25,5%. Det kan jämföras med resten av Innlandet-Dalarna-Värmland där 31% har högre utbildning och övriga rurala kommuner i Norge och Sverige där motsvarande siffra är 29%.

Gällande företagsstrukturen i gränsområdet så finns det i Innlandet framförallt små företag. Totalt fanns det 2 381 företag med minst en anställd i de norska gränskommunerna under 2023. Det totala antalet företag var dock mycket större.  De flesta av företagen med minst en anställd finns inom varuhandel (434), följt av bygg- och anläggning (328), Hälsa och socialtjänster (310), jordbruk, skogsbruk och fiske (199), transport och lagring (158), och industri (141). Som figuren nedan visar är företagsstrukturen väldigt stabil över tid. Det finns 27 företag med fler än 100 anställda. Femton av dessa finns inom hälsa och socialtjänster, fem inom industri, två inom offentlig administration och försvar, två inom undervisning, och en vardera i företagstjänster, information och kommunikation och kultur, underhållning och fritid. 

På den svenska sidan fanns det 2022 2 452 företag med minst en anställd.

Svenskt näringsliv, https://www.foretagsklimat.se   

Flest företag fanns i Arvika (651) följt av Malung-Sälen (488), Sunne (440), Torsby (393), Älvdalen (280) och Eda (200). 24 av dessa företag hade mer än 100 anställda. Volvo Construction Equipment i Arvika med runt 825 anställda, var det största företaget. I tabell 7 visas de tre största (i antalet anställda) företagen per kommun. Förutom Volvo är de största företagen SkiStar i Malung-Sälen, Stiftelsen Idre fjäll i Älvdalen, Norma Precision i Eda, Tetra pak i Sunne och NOTE Torsby i Torsby. Högst andel anställda för ett enskilt företag hade SkiStar i Malung-Sälen med 11% följt av stiftelsen Idre Fjäll i Älvdalen med 8%. 

Gränskommunernas arbetsmarknad kännetecknas av hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet samtidigt som utbildningsnivån är lägre än de nationella genomsnitten. Det är också en relativt hög genomsnittsålder för de som arbetar och många pensionsavgångar som väntas inom den närmsta tioårsperioden. 

Utmaningen på norsk sida är att få fler av den förhållandevis stora gruppen av personer som står helt utanför arbetsmarknaden in i arbete medan utmaningen på svensk sida är att matcha de få som finns tillgängligt på arbetsmarknaden med rätt arbete.

Företagsstrukturen i gränskommunerna skiljer något mellan svensk och norsk sida. Småföretagen dominerar i antalet men storföretagen på svensk sida är mer inriktade på verkstad och produktion medan storföretagen på norsk sida finns i huvudsak inom hälsa och socialtjänster. 

För framtidens arbetsmarknad i gränsområdet är det viktigt att det finns kompetens med rätt utbildning. Trots att det inte enbart är arbeten med högre utbildning som efterfrågas så är det viktigt att utbildningsnivån i gränskommunerna ökar. Nu är den relativt långt under de nationella snitten. Det är inte minst viktigt med tanke på den teknologiska utvecklingen och den omställning som måste ske.