Elflyg har tagit fart i Norden sedan den första certifieringen av ett elflygplan i Europeiska unionen 2020. Med sina unika geografiska egenskaper och sitt starka engagemang för klimatneutrala transporter utgör Norden ett idealiskt testområde för elflyg. Om fem till tio år har elflyg potential att bli verklighet, så det är avgörande att undersöka vilka faktorer som kan påverka dess genomförande samt hur regional utveckling kan påverkas.
Mot denna bakgrund är målet med projektet " Electric Aviation and the Effects on the Nordic Region" att presentera ett tioårigt framtidsscenario för elektriskt flyg i Norden. För detta ändamål utforskar projektet framtidsscenarier för fem utvalda nordiska rutter och identifierar de viktigaste drivkrafterna bakom denna transformativa förändring, samt de positiva och negativa effekterna som elflyg kan medföra. Framtidsscenarierna utvecklades genom fokusgruppsdiskussioner med centrala intressenter från samtliga fem nordiska länder.
De viktigaste resultaten i studien visar att elflyg generellt uppfattas positivt i de nordiska länderna, med vissa relevanta kontextuella skillnader.
I Danmark ses elflyg, bland andra hållbara alternativ, främst som en väg för att uppnå ambitiösa nationella klimatmål.
Finland betonar elflygets potential att förbinda avlägsna regioner och stimulera regional utveckling i områden som har hamnat på efterkälken.
Island ser elflyg som en potentiell väg till billigare resealternativ jämfört med konventionella flyg, samt förbättrade möjligheter att få tillgång till tjänster från avlägsna platser.
Den största potentialen i Norge ligger i att minska utsläppen och förbättra tillgängligheten genom att övervinna geografiska hinder.
Sverige, i synnerhet Skellefteå, visar ett starkt engagemang för elflyg, vilket ger betydande möjligheter att knyta samman avlägsna nordliga områden.
Trots att den allmänna inställningen till elflyg verkar vara positiv framkom skepsis, särskilt i de danska och finska studierna. I samtliga studier framstod den sociala acceptansen för den nya tekniken, de obesvarade frågorna om det framtida biljettpriset samt osäkerhet kring vilka investerare som kommer att driva den teknologiska utvecklingen som de främsta anledningarna till skepsis.
Dessutom tyder framtidsscenarierna på att det krävs en hög nivå av stöd från lokala och nationella styrande organ för att göra elflyg till ett livskraftigt lufttransportsätt i Norden. Faktorer som incitament, skattepolitik, tekniska framsteg, regelverk och socialt förtroende identifierades som avgörandei denna omvandling.