Gå till innehållet
Foto: iStock

Framtida forskning – vad fattas?

Bogemenskaper för fler

Lang et al. (2020) pekar på en kunskapsbrist kring socio-ekonomi i nuvarande bogemen­skaper vilket gör det svårare att identifiera potentiellt tillkommande grupper. Detta gäller även det svenska sammanhanget. Det vore därför av intresse att studera de socio­ekonomiska profiler olika typer av bogemenskaper har i Sverige i dag för att sedan därifrån kunna resonera på ett djupare plan kring vilka grupper som realistiskt skulle kunna inkluderas i de olika formerna, i vilken omfattning och på vilket sätt.
En bättre förståelse för motiv att delta i bogemenskaper och värderingar som baseras på den unikt svenska kontexten vore också värdefull för att i förlängningen också bättre förstå olika samhällsgruppers möjlighet och vilja att aktivt delta i bogemenskaper. Samspelet mellan olika boende antas på många sätt vara unikt och upplevelsen subjektiv och föränderlig över tid, samtidigt vore det ändå intressant att studera detta mer systematiskt för att identifiera för bogemenskaper eventuellt gemensamma mönster.
En fråga som lyfts i den svenska litteraturen är minskade månatliga kostnader för hushållen genom delade tjänster och inköp. Denna diskussion återfinns inte i den identifierade litteraturen mer än i förbigående. I ett nästa steg kunde litteraturstudien utvidgas med fler sökord för att också fånga mer av potentialen i delningsekonomin.

Samarbete med externa aktörer

Framtida forskning kunde ta upp motiv och tillvägagångssätt för kommuner och andra professionella aktörer att delta i utvecklingen av bogemenskaper, bland annat med utgångspunkt i de målsättningar som finns för ekonomiskt tillgängliga boendealternativ (också inom ramen för socialförvaltningarnas verksamhet), socialt blandade bostads­områden, varierad stadsbyggnad och ekologisk hållbarhet. Dessa skulle också kunna kopplas till bogemenskapernas olika former av extern solidaritet vilket kunde ge ytterligare intressanta lager till förståelsen för boendeformen. Likaså vore det värdefullt att få en större förståelse för olika typer av kostnadsdämpande åtgärder, deras effektivitet och acceptansen för dessa ur stads- och samhällsbyggnadsperspektiv. Sist men inte minst vore en djupare förståelse för hur externa samarbeten påverkar olika typer av bogemenskapers autonomi, deltagande demokrati samt interna och externa soliditet i nuvarande svenska kontext intressant.
Den här aktuella litteraturen lyfter inga andra externa samarbetspartners än fastighet­sägare och finansiärer i ett längre perspektiv då bogemenskapen ska förvaltas och då väldigt kortfattat. Som framgått av den här redovisade litteraturen är förvaltningsfasen full av moment som kan leda till konflikter samt en urholkning eller avveckling av bogemenskapens ursprungliga idé. Förvaltningsfasen vore därför ett intressant område för framtida forskning. Exempelvis torde de här belysta organisationerna inom civilsamhället vara intressanta att förstå bättre, bland annat i deras roll som kontaktyta mellan bogemenskaper där information kan spridas och tjänster utbytas, hur de eventuellt bidrar som medlingsorgan i tvister och hur de medverkar till en institutionalisering av boendeformen.
I Sverige finns starka institutionella system både för kooperativ hyresrätt och hyra, vilka med stor sannolikhet är de mest gångbara upplåtelseformerna för att öppna boendeformen för fler då de kräver låg eller ingen kapitalinsats. Då det svenska hyreskooperativa systemet bara använts i begränsad omfattning under 2000-talet är erfarenheter från andra länder som använder liknande system i större skala av värde. Här har de danska och tyska systemen stor relevans. En central fråga här är hur stabila föreningars stadgar är över tid när det gäller att begränsa transaktionsvärden. Vidare finns i Sverige exempel på nya hyreskooperativ som inte följer den tradition som finns. Här vore det intressant att utforska paralleller till dessa i andra länder för att studera olika lösningar som kan öppna upp för fler samt för- och nackdelar med dessa.

Juridisk grundforskning

Litteraturöversikten visar att det saknas svensk juridisk forskning inom ämnesområdet. Mot bakgrund av att det svenska fastighetsrättsliga systemet i detta sammanhang väsentliga delar liknar andra västerländska rättsordningar, samt att det för närvarande inte finns någon särskild rättslig form som med säkerhet kan sägas uppfylla de grundläggande behoven av rättsliga funktioner som behövs för att bogemenskaper ska kunna fungera långsiktigt för de boende, finns anledning att anta att det behövs både juridisk grund­forskning och regeringsinitiativ från lagstiftaren för att bogemenskaper ska kunna utvecklas till en långsiktigt socialt och juridiskt hållbar boendeform som är tillgänglig för fler än medelklassen. 
För att bogemenskaper ska kunna utvecklas till en säker och förutsebar boendeform över tid behövs forskning om upplåtelse- och ägandeformer som kombinerar individuella och gemensamma rättigheter till bostäder och olika ytor i dem. Några exempel på frågor som behöver undersökas och analyseras vidare:
  1. Möjligheten att använda tomträtt som ett sätt särskilja ekonomiskt hållbara bogemenskaper från den marknadsmässigt styrda bostadsmarknaden.
  2. Möjlighet att reglera urval av boende som möjliggör uppfyllande av grundläggande mål med bogemenskapen men som inte leder till diskriminering eller godtycke.
  3. Möjlighet att införa positiv skyldighet att medverka till gemenskapen för medlemmar i bogemenskaper och grund för avflyttning om skyldigheten inte uppfylls.
  4. Möjlighet att skapa särskild medlings- och tvistlösningsform för bogemenskaper.
  5. Komparativ analys av olika former av prisregleringsklausuler för att uppnå långsiktigt ekonomiskt hållbara bostäder som i USA och Danmark.
  6. Betydelsen av formulering av detaljplaner utifrån det statliga ansvaret för bostadsförsörjningen och internationella åtaganden om rätten till bostad. Dels om möjligheten att betrakta rätten till bostad som inkluderande en rätt till statlig neutralitet i förhållande till olika upplåtelse- och ägandeformer, dels som en rätt till tillgång till alternativa boendeformer.
  7. Möjlighet att skapa flexibilitet i upplåtelse- och ägandeformer inom ramen för befintligt system samt att utreda hur ägande och nyttjanderättsliga regler kan behöva reformeras för att möjliggöra för fler att kunna ingå i en bogemenskap.