Gå till innehållet
Foto: Karolina Friberg / imagebank.sweden.se och Unsplash

Metod

Rapporten baseras på en systematisk litteraturöversikt. Som underlag till den systematiska litteraturöversikten har inledningsvis en särskild litteratursökning i biblioteksdatabaser, på hemsidor och genom särskilda websökningar gjorts. Syftet med denna inledande litteratursökning har varit att identifiera och inkludera relevanta svenska böcker, rapporter, utredningar- och forskningsprojekt som kan skapa en bild av den svenska kontexten och därigenom identifiera de problem som anses hindra ökad etablering av bogemenskaper i Sverige. Den inledande litteratursökningen avseenden den svenska bakgrunden har dels ett beskrivande syfte, dels ett avgränsningssyfte genom att problemställningarna och forskningstemana i den systematiska litteraturöversikten utgår från den svenska kontext som identifierats och redogjorts för mot bakgrund av den inledande svenska litteraturöversikten.
Litteraturöversikten har därefter gjorts i två steg. Först har relevanta källor identifierats och samlats in genom användning av systematisk litteratursökning (Coren & Fisher 2006; Harden 2001; Peersman & Oakley 2001). Därefter har materialet sorterats, systematiserats och kritiskt analyserats med utgångspunkt i forskningsfrågan och de tre temana (Noblit & Hare 1988).
Litteraturöversikten bygger på tidigare genomförda litteraturöversikter om kollaborativa boendeformer (Lang et al. 2020; Tummers 2016; Vestbro 2000). Dessa studier har genomförts med målet att skapa en tydligare ram och förståelse för forskningsfältet. I förhållande till dessa litteraturöversikter utgör den här studien ett komplement och en utveckling av kunskapen genom fördjupning och klart fokus på en avgränsad frågeställning i en svensk kontext.
Litteraturöversikten omfattar publicerade vetenskapliga artiklar som behandlar kollaborativt boende i bogemenskaper i en huvudsaklig europeisk kontext. De tre temana och forskningsfrågan har varit styrande i urvalet av materialet, vilket innebär att litteratur som omfattar andra aspekter inte tagits med. Litteraturöversikten omfattar vetenskapliga artiklar som är skrivna på engelska eller något av de nordiska språken. Sökningar har gjorts i flera ämnesspecifika databaser och har dokumenterats med antal träffar, datum, sökord samt inkluderings- och exkluderingskriterier. Ett första urval har gjorts utifrån titlar och abstracts. De artiklar som inkluderats efter detta steg har lästs översiktligt för att skapa ett slutligt urval av artiklar som är av direkt eller indirekt relevans för att besvara forskningsfrågan.  
Relevanta sökord på engelska har i ett första steg identifierats genom att utgå från tidigare litteraturöversikter, härigenom har sökord som “collaborative housing”, “co-housing”, “community* housing”, ”collective housing” och ”self-organ* housing” identifierats. Dessa sökord har sedan kombinerats och kompletterats med relevanta sökord för forskningstemana. För tema 1 och 2 har sökordet afford* använts för att avgränsa sökningen inom huvudtemat ekonomisk tillgängliga bostäder för fler. Kombinationer med andra möjliga sökord som sust*, low-cost, och access* medförde inte en förbättring i relevanta sökträffar.
För tema 3 användes delvis andra kombinationer av sökord för att avgränsa sökträffar på ett relevant sätt inom temat. Utöver de grundläggande sökorden som användes för tema 1–2 identifierades även sökord som "housing co-op*" och “housing commons" som relevanta. Därtill avgränsades sökningen med juridiska begrepp som ownership, tenancy, liability och mediation. För den juridiska delen av sökningar har vidare motsvarande sökord på svenska, norska och danska identifierats och använts för sökningar i nordiska databaser. Relevanta sökord har i denna del avgränsats och identifierats genom översättningar och genom sökningar på hemsidor som t.ex. kollektivhus.nu.
Litteraturöversikten omfattar artiklar som publicerats under tidsperioden 2000–2023 (fram till september 2023). Tidsperioden har valts för att forskningen ska avspegla bogemenskapsprojekt och diskussioner som är grundade i den samtid och med de incitament och samhällsorganisatoriska förutsättningar som är nu rådande. Sociala normer och förutsättningar, inkluderande visioner och ideologier bakom bogemenskapsprojekt har kontinuerligt förändrats. Den valda tidsperioden avgränsar exempelvis bort forskning som huvudsakligen grundas på de förutsättningar som rådde under 1970–1990-talen, under en tid när formerna och målsättningarna för bogemenskapsprojekt var under förändring (Vestbro 2000).
Inledande sökningar har gjorts av båda rapportförfattarna och en avslutande kontrollsökning har gjorts av en av författarna för att dubbelkontrollera och ge möjlighet att diskutera de artiklar som noterats som relevanta. Fulltextsökningar för tema 1 och 2 har gjorts i Jstor, Web of Science, Scopus och Springer Link, samt för tema 3 i Westlaw, Heinonline, JUNO, KARNOV och Lovdata. Utöver databassökningar har särskilda sökningar gjorts i Kungliga bibliotekets databas Libris, samt på följande hemsidor: boverket.se; riksdagen.se; kollektivhus.nu, divcity.se, socialtbyggande.se och byggemenskap.se.
Antal sökträffar i de olika databaserna har sammanställts i appendix A (tema 1 och 2) och appendix B (tema 3). Efter att initiala avgränsningskriterier samt inkluderings- och exkluderingsstrategier applicerats (sökrapport appendix C och appendix D) har 53 vetenskapliga artiklar identifierats som relevanta och tagits med i rapporten.
De källor som inkluderats i det slutliga urvalet i den systematiska litteratur­översikten har avslutningsvis analyserats utifrån hur de förhåller sig till varandra genom användning av kvalitativ meta-etnografisk metod. Genom att kategorisera och översätta studier till gemensamma begrepp och teman skapas på detta sätt förutsättningar att tillföra en ny tolkning som går utöver resultaten i den ursprungliga litteraturen (Noblit & Hare 1988). Resultaten av litteratursökningen och den meta-etnografiska systematiska analysen har slutligen sammanställts i denna rapport. Inklusive manuella sökningar, rapporter, utredningar, och monografier, har totalt 74 källor använts som underlag till rapporten.